Nu digitaliseras skogsbruket: ”Extremt hög precision”

– Digitaliseringen närmar sig det som kallas precisionsskogsbruk, där rätt åtgärd görs på rätt plats vid rätt tid. Det handlar om att optimera skogsbruket och göra detaljnivån så hög att man kan göra olika insatser i olika delar av ett och samma bestånd, säger Sverker Danielsson som är programchef för forskningsprogrammet Mistra Digital Forest.

Mistra Digital Forest har pågått i fem av programmets planerade åtta år. Programmet initierades av branschorganisationen Skogsindustrierna och dess medlemmar, främst de stora svenska skogsbolagen. Man hade sett stora framsteg inom digital teknik inom andra områden och med det nya forskningsprogrammet ville man driva på så att tekniken också gjorde nytta i skogsbruket.

Programmet drivs nu gemensamt av fem forskningsorganisationer och sju skogsbolag, där det egentliga jobbet bedrivs.

– Vi har jobbat mycket med att samla in data om skogen. Vi har bland annat laserskannat från flygplan med olika frekvenser och samlat dataunderlag. Laserskanning av den svenska skogen görs sedan tidigare av lantmäteriet nationellt, men vi har gjort det på begränsade ytor med högre punkttäthet, berättar Sverker Danielsson.

Än så länge är Mistra Digital Forest i det Sverker Danielsson kallar lärofasen, nu ska man lära av den data som samlats in för att utveckla nya verktyg som bygger på den information den nya tekniken ger möjlighet till.

– Det handlar om nya kartverktyg för skogsbrukaren som kan visa skoglig tillväxt, träslag ner på specifika träd och ge extremt hög precision och detaljrikedom. Vi har också tittat mycket på andra värden som indikatorer för biologisk mångfald och rekreationsvärden, samt utvecklat verktyg för stadsnära skogar.

Sverker Danielsson säger att digitaliseringen av skogsbruket nu går väldigt snabbt. Mistra Digital Forest ligger i forskningsfronten när det kommer till att hantera stora mängder data för att skapa detaljerade planeringsverktyg. Vid sidan om det finns det i Sverige många startups på området som erbjuder olika typer av tjänster, som att samla in information med drönare eller som Uppsalaföretaget Airforestry, använda drönare för att flyga ut gallringsvirke.

– Det händer enormt mycket på startupscenen och tekniken utvecklas snabbt.

Digitaliseringen av skogsbruket sker med flera olika tekniker. Laserskanning och satellitbilder används för att kartlägga stora områden. Data kan också samlas in från skogsmaskiner och drönare. Med så kallad internet of things-teknik, IoT kan skördaraggregat samla in mycket data under avverkning som sedan går till centrala servrar.

– Vi använder också drönare som kan flyga under trädkronorna för att samla mer detaljerad information. SLU hanterar mycket av denna data och bygger verktyg för att identifiera träslag och andra detaljer kring skogen med hög precision.

Mistra Digital Forest har också utvecklat verktyg för att skydda kulturlämningar och integrerat dessa i skogsmaskinernas mjukvara så att operatörerna blir varnade när de närmar sig känsliga områden.

Sverker Danielsson berättar också om Ljungbergslaboratoriet där man utvecklat ett VR-verktyg där man med hjälp av VR-glasögon kan röra sig i en digital 3D-skog.

– Verktyget skapar en upplevelse av att flyga omkring i en digital skog. Här förstår man vilka mätpunkter som finns och får möjlighet att testa olika verktyg i den virtuella miljön.

Suget på den nya tekniken som utvecklas är enligt Sverker Danielsson mycket stor hos skogsbolagen.

– Jag skulle säga att efterfrågan på nya digitala lösningar är så stor att skogsbolagen ibland ”drar” ut forskningsresultaten innan forskarna egentligen känner sig trygga med dem. Men vill börja testa innan forskningen är publicerad.

I slutändan syftar den nya tekniken enligt Sverker Danielsson till att optimera både skogsproduktion och den biologiska mångfalden.

– Det är en spännande tid framåt med mycket potential för att förbättra både effektiviteten och hållbarheten i skogsbruket.

Ett exempel på digitala verktyg som ska öka hållbarheten i skogsbruket är Naturvårdsverkets nya verktyg Naturvårskarta Skog. Verktygets syfte är att uttalat att ”balansera” skogsproduktion och naturvård i Sverige. Modellen, som täcker hela Sveriges skogsmark, ger skogsbolag och myndigheter möjlighet att bättre planera sina aktiviteter och skydda viktiga naturområden.

– Vi har byggt en modell som beskriver sannolikheten för att det finns skog med höga naturvärden för all skogsmark i Sverige. Detta är den första heltäckande modellen av sitt slag, och målet är att skydda och restaurera skogar som behöver det och identifiera områden där skogsbruk kan fortsätta utan större naturvårdsambitioner, berättar Johan Svensson, forskare vid SLU, som varit med och utvecklat verktyget.

Naturvärdeskarta Skog är tänkt att användas av en rad olika aktörer, ideell naturvård, länsstyrelser, Skogsstyrelsen och skogsbolagen. Skogsbolagen kan till exempel använda verktyget för att planera sina avverkningsaktiviteter och undvika konflikter med naturvårdsintressen.

Data till naturvärdeskartan samlas in från stort antal publika officiella databaser till exempel databaser med nationella marktäckedata, data om vägnätet i Sverige, och populationstätheter. En annan viktig del av databasen är information om skogliga värdekärnor som har samlats sedan 2016.

– Skogsbolagen kan till exempel använda den för att verifiera sina frivilliga avsättningar och säkerställa att de bidrar till naturvårdsarbetet i Sverige, säger Johan Svensson.

Sveaskog är ett av företagen som använt modellen för att validera sina beståndsdata och nu ser de enligt Johan Svensson positivt på möjligheterna att prioritera sitt skogsbruk och sin naturvård med hjälp av verktyget.

– Vi har sett att både Holmen och Sveaskog har börjat integrera modellen i sina avverkningsplaneringar, vilket är mycket positivt för naturvården i Sverige.

Också Johan Svensson anser att utvecklingen mot digitalisering av skogsbruket går mycket snabbt just nu.

– Vår modell kan användas till ett antal saker, men det finns även andra initiativ som arbetar mer detaljerat. Tillsammans bidrar dessa digitala lösningar till att vi får bättre möjligheter att arbeta med hållbart skogsbruk och hållbar markanvändning.

På sikt tror han att de nya tekniska lösningarna kommer att förbättra den biologiska mångfalden i den svenska skogen avsevärt.

– Vi har skrivit under konventionen om biologisk mångfald och vi når inte målen som det ser ut nu, så alla måste förbättra sig, inklusive skogsbruket. De diskussioner vi har haft med skogsbolagen är framåtriktade och det är tydligt att branschen ser möjligheter i den nya tekniken. Även om skogsbolagen har sina vinstkrav, ger kan tekniken ge dem möjlighet att tänka till och bidra till naturvården.