Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Miljömålen fyller 20 år – ett har uppnåtts

POLITIK Tjugo år har gått sedan systemet med nationella miljömål kom på plats. Naturvårdsverket har levererat sin fördjupade analys som visar att endast ett av målen uppnås. Den nya generationen, som skulle få överta ett samhälle där de stora miljöproblemen var lösta, strejkar utanför riksdagshuset.

Miljömålen fyller 20 år – ett har uppnåtts
Målet om ett skyddande ozonlager är det enda som uppnås. Illustration: StockAdobe

Det var ett rejält omtag i miljöpolitiken som presenterades 1999. Miljölagstiftningen samlades i miljöbalken och en vildvuxen flora av mål inom miljöområdet organiserades i 15 nationella miljökvalitetsmål och ett generationsmål: att lösa de stora miljöproblemen till nästa generation.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Fakta

Miljömålssystemet

Systemet med miljömål består dels av det övergripande generationsmålet. Utöver det finns 16 miljökvalitetsmål, som då och då uppdateras med nya preciseringar.

Slutligen finns det så kallade etappmål, som kan gälla flera miljökvalitetsmål. Exempel på etappmål är utsläppen av växthusgaser till 2020, och att andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst 25 procent år 2025.

15 av 16 miljökvalitetsmål uppnås inte

Beroende på hur många år man anser att en generation omfattar så finns det visserligen lite tid kvar att ro generationsmålet i land. Men utvärderingar av arbetet pekar i en annan riktning – miljökvalitetsmålet om ett skyddande ozonskikt kommer att klaras men övriga 15 nås inte om man fortsätter som idag.

Therese Elfström.

– Syftet med miljökvalitetsmålen var att tydliggöra den miljömässiga dimensionen i begreppet hållbar utveckling. De stora miljöfrågorna skulle vara lösta inom en generation, det vill säga till omkring år 2020-2025, säger Therese Elfström, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Hon förklarar målens ursprung:

– Man kan säga att miljömålssystemet har sitt ursprung i de mål riksdagen fastställde för hela miljöpolitiken redan 1991, och som syftade till att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser så att de kan utnyttjas långsiktigt och att skydda natur- och kulturlandskap.

Bra att alla miljömål finns i samma system

Från början handlade det om 14 miljöhot som skulle hanteras. 1999 omvandlades det till mål. Den nya strukturen hade stora fördelar.

– Det är positivt att systemet med miljömål hanterar de olika miljöfrågorna tillsammans. Vi vill till exempel inte att klimatarbetet ska motverka andra miljömål, säger Pelle Boberg, som arbetar med klimatmålet på Naturvårdsverket sedan 2012.

Jämfört med tidigare, säger han, är det i alla fall en förbättring med 16 miljökvalitetsmål. Före dess var miljöpolitiken svåröverskådlig.

Pelle Boberg.

– Jag tycker att det är ett ganska bra system – vi har en struktur, det löper på från regering till regering. Om det är rörigt nu så var det värre förr – innan beslutet 1999 hade vi ett hundratal miljömål av olika slag. Nu samlade man det här. Det kom också samtidigt med miljöbalken, man strukturerade upp lagstiftningen.

Alla förväntas bidra

Miljökvalitetsmålen var från början 15 till antalet, idag finns det sexton nationella miljökvalitetsmål. Varje mål har ett antal preciseringar, som uppdateras efterhand. Inte bara regeringen, utan också kommuner och företag förväntas bidra till att målet uppnås.

Tidigare i år kom Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering, som görs vart fjärde år. Den visar att klimatomställningen kommer att behöva sällskap av fler andra stora förändringar i samhälle och livsstil om generationsmålet någonsin ska uppnås. Utvärderingen pekar också på behovet av att få andra länder att agera. Sverige är ett litet land och många av målen kräver internationellt samarbete.

Når inte klimatmålet för 2020

Men åter till Pelle Boberg på Naturvårdsverket, en av alla de tjänstemän som ägnar sin tid åt miljömålen. För det finns ju också något som kallas etappmål, och en del av dem går ut 2020. Ett exempel är målet som säger att Sveriges utsläpp av växthusgaser till år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen 1990, och då menas de utsläpp som inte omfattas av handel med utsläppsrätter. I reda ton är det cirka 20 miljoner ton koldioxid som ska ha bantats bort sedan 1990.

– Vår senaste bedömning är att vi inte når riktigt hela vägen fram med enbart åtgärder inom landet. Regeringen behöver täcka upp med investeringar i andra länder. Det behövs cirka 0,9 miljoner ton enligt vårt scenario, säger Pelle Boberg.

Stora satsningar krävs

Klimatkompensation från regeringens sida, alltså, om målet ska ros i hamn. Och frågan är om målet var tillräckligt skarpt från början.

– Sverige har minskat våra utsläpp jämfört med 1990 och varit framgångsrika i vissa sektorer. Men det har gått onödigt långsamt med utsläppsminskningen från transporterna, och delar av industrin behöver jättestora satsningar, som måste komma nu om vi ska nå netto-nollutsläpp i tid till 2045, säger Pelle Boberg.

Många av miljökvalitetsmålen handlar om att återställa och förbättra, till exempel målet om Hav i balans. Det har hela elva preciseringar som bland annat handlar om att hotade arter ska få möjlighet att återhämta sig. Målet Giftfri miljö är däremot lite annorlunda konstruerat.

Kemikaliemålet ska förhindra utsläpp

Petra Ekblom, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen, förklarar att målet tar sikte på att få kontroll över kemikalierna som säljs och används. Tanken är att på så sätt förhindra utsläpp som kan vara skadliga och som är dyra att sanera.

Petra Ekblom. Foto: Lieselotte van der Meijs

– Huvudvitsen är att få fram kunskap om ämnena, och att få bort de allra farligaste ämnena för att skapa förutsättningar för att nå miljömålet. När vi redan har föroreningar i miljön är de svåra och dyra åtgärda – vi behöver få bort de farligaste redan innan produkten sätts på marknaden, säger hon.

– Det är mer resurseffektivt att skruva åt kranen i förväg och det är ett viktigt syfte med Giftfri miljö.

Positiv utveckling för många ämnen

Flera av de ämnen som används för att följa utvecklingen i miljön minskar stadigt. Det gäller till exempel dioxiner och PCB, som reglerats. Men för en grupp av ämnen går utvecklingen i motsatt riktning.

– Vi har på senare tid lagt till PFAS och ser att det tyvärr går åt fel håll för de PFAS-ämnen som inte är förbjudna i lagstiftningen. Det är högt prioriterat att kunna åtgärda det här, och Kemikalieinspektionen verkar för det inom EU, säger hon.

Petra Ekblom ser ändå att framsteg har gjorts.

– Vi har kommit en bit på väg, men det finns förbättringspotential.

– Det handlar mycket om kunskapsbristen och att lagstiftningen behöver bli effektivare, det finns så otroligt många ämnen och exponeringssituationer.

Med det här tempot – när har vi uppnått målet?

– Det är väldigt svårt att svara på. Det viktiga är ju att det finns en gemensam politisk överenskommelse över blockgränserna att det är åt det här hållet vi ska. Det är en styrka när vi jobbar för att minska kemikalieriskerna. Vi kan vara konsekventa i hur vi driver de här frågorna. Och man får inte glömma att företagen har yttersta ansvaret för sina produkter och för utsläppen, säger Petra Ekblom.

Målet kommer inte att nås

Etappmålen som ska vara uppnådda 2020 för Giftfri miljö är bland annat att information om miljö- och hälsofarliga ämnen i varor ska vara tillgängliga för alla berörda senast 2020. Detta kommer inte att uppnås, enligt Kemikalieinspektionens utvärdering.

Trots svårigheterna att uppnå ens etappmålen föreslår Naturvårdsverket fler etappmål i sin fördjupade utvärdering. Andra förslag är att utveckla styrmedel för att minska konsumtionens miljöpåverkan, och att förbättra styrningen bland annat genom att se över subventioner och vässa miljöbalken.

Förslag till åtgärder

Det återstår att se hur långt förslagen når på vägen mot att ”till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta”, som formuleringen löd 1999, när miljömålen klubbades i riksdagen.

Fakta

Så ligger vi till – miljömål för miljömål

Begränsad klimatpåverkan (Uppnås ej)

I korthet: Medeltemperaturökningen ska hållas långt under två grader.

Läget: Medeltemperaturen ökar och halterna av växthusgaser likaså. Både effektiva styrmedel och utvecklingsarbete behövs.

Giftfri miljö (Uppnås ej)

I korthet: Människors hälsa och biologisk mångfald ska inte hotas av ämnen som skapats i eller utvunnits av samhället.

Läget: Vissa miljögifter ökar. Lagstiftningen behöver utvecklas och alternativa ämnen behövs.

Ingen övergödning (Uppnås ej)

I korthet: Målet säger att övergödningen inte ska ha någon negativ inverkan på hälsa, biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

Läget: Målet nås inte och insatserna behöver öka. Relativt billiga åtgärder skjuts på framtiden eftersom styrmedel saknas.

 

Hav i balans samt levande kust och skärgård (Uppnås ej)

I korthet: Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga. Kusten ska ha en hög grad av biologisk mångfald. Särskilt värdefulla områden ska skyddas.

Läget: Takten behöver ökas. Avgörande är att alla beslutade styrmedel och åtgärder genomförs och bättre uppföljning behövs. Internationell samverkan krävs.

Ett rikt odlingslandskap (Uppnås ej)

I korthet: Värdet för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas och den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärkas.

Läget: Både plus och minus. När det gäller GMO är utvecklingen positiv/oförändrad och läget för odlingslandskapets ekosystemtjänster anses vara gott. Däremot är trenden negativ för natur- och kulturvärden.

Frisk luft (Uppnås ej)

I korthet: Luften ska vara så ren att bland annat människors hälsa inte skadas.

Läget: Utvecklingen är positiv, men föroreningshalterna är långt ifrån målet och det handlar framför allt om att reducera utsläpp från trafik och vedeldning.

Skyddande ozonskikt (Uppnås)

I korthet: Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.

Läget: Uttunningen har avstannat och det finns tecken på att ozonskiktet växer till. Vissa problem återstår att lösa, bland annat frågan om utsläpp av lustgas.

 

Säker strålmiljö (Nära att uppnås)

I korthet: Människans hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.

Läget: Strålsäkerhetsmyndigheten menar att målet är nära att uppnås. Det som inte går enligt plan är att antalet hudcancerfall ökar.

Levande sjöar och vattendrag (Uppnås ej)

I korthet: Målet tar sikte på ekologisk hållbarhet och variationsrika livsmiljöer.

Läget: Restaureringsarbetet går långsamt. Sjöar och vattendrag riskerar också att drabbas av klimatförändringar. Naturvårdsverket föreslår bland annat ökade resurser för prövning av vattenkraft och natur- och kulturmiljövård, och att förvaltningen koordineras.

Myllrande våtmarker (Uppnås ej)

Målet: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.

Läget: Våtmarkerna minskar inte längre i utbredning, men det finns en negativ påverkan från bland annat luftföroreningar och skogsbruk. Naturvårdsverket föreslår bland annat att skogsvårdslagstiftningen skärps.

Storslagen fjällmiljö (Uppnås ej)

I korthet: Ursprunglighet är centralt för målet, som också säger att särskilt värdefulla områden ska skyddas.

Läget: Utvecklingen är negativ. Naturen påverkas av klimatförändringar och terrängkörning är ett växande problem.

Ett rikt växt- och djurliv (Uppnås ej)

I korthet: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt.

Läget: Tillståndet är generellt dåligt och pressas av ökat uttag av bland annat mineraler och trä. Betesmarker växer igen.

Bara naturlig försurning (Uppnås ej)

I korthet: De försurande effekterna ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål.

Läget: Utvecklingen är positiv. Nedfallet minskar, men skogsnäringens bidrag till försurningen behöver mer uppmärksamhet.

Grundvatten av god kvalitet (Uppnås ej)

I korthet: Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning.

Läget: Arbetet med att skydda grundvattnet måste gå snabbare. Uttaget av naturgrus måste minska.

Levande skogar (Uppnås ej)

I korthet: Skogens värde för biologisk produktion ska skyddas och den biologiska mångfalden bevaras.

Läget: Åtgärder krävs för att bevara skogens biologiska mångfald.

God bebyggd miljö (Uppnås ej)

I korthet: Städer ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö och medverka till en god regional och global miljö.

Läget: Det tar tid att förändra samhällen så att till exempel korta bilresor minskar. Även innemiljön och byggnaders klimatpåverkan pekas ut som områden där mer åtgärder behövs.

 

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.