Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Lägg krutet på det mest relevanta i GHG-rapporten

KLIMAT Joel Nord hos Tricorona undervisar i hur man använder standarden GHG för klimatrapportering. Hans rekommendation är att sortera ut det stora och se till att rapportera mest och bäst om det.

Lägg krutet på det mest relevanta i GHG-rapporten
Joel Nord undervisar i hur GHG-protokollet fungerar.

Att rapportera enligt protokollet GHG, Greenhouse Gas Protocol, handlar till att börja med om att bokföra allt på rätt ställe. Det säger Joel Nord, som arbetar som konsult med rapportering hos Tricorona och undervisar om GHG.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Man kommer ganska fort fram till frågan om utsläppet är mitt eller min leverantörs, säger Joel Nord.

Fördela utsläppen enligt GHG

Det handlar om hur utsläppen ska fördelas mellan inblandade företag, om hur stor makt företaget har över utsläppen och om dubbelräkning av utsläpp från olika verksamheter. De direkta utsläppen kommer från företagets egen verksamhet och dem kan företaget påverka allra mest. De kallas scope 1. För tjänsteföretag blir det till exempel ofta tjänstebilar, för värmeverk blir det förbränning.

Scope 2 och 3 är de indirekta utsläppen. Genom att rapportera även för leverantörer sätter det inköpande företaget press på andra företag och för utvecklingen framåt, är tanken.

– För många företag är scope 3 det stora. Och där finns det stora jobbet, speciellt för företag med långa leverantörskedjor, säger Joel Nord.

Svårt få med alla scope 3-utsläpp

Fakta

Industriinitiativ

År 2001 lanserades första versionen av GHG-protokollet. Initiativet togs i slutet av 1990-talet av World Business Council on Sustainable Development och World Resources Institute, som tillsammans med företag som oljebolaget BP och biltillverkaren General Motors såg behov av ett standardiserat sätt att mäta växthusgaser. Även WWF finns med bland de organisationer som ställt sig bakom standarden.

Den första versionen var tänkt att användas av företag, men standarden har sedan utvecklats och kan också användas av städer, kommuner och andra organisationer.

Allt går i normalfallet inte att ens få med i rapporteringen, och många företag rapporterar inte alla utsläpp som tillhör scope 3. Men de flesta rapporterar något. Joel Nord letar på i sitt minne och så berättar han:

– Jag får inte upp något företag som inte ens har med tjänsteresor. Det är väl en stark rekommendation att ha med scope 3 också, även om det inte finns krav på det.

Praxis utvecklas branschvis

Han berättar att företagen ofta följer andra i samma bransch och utvecklar gemensam kunskap om vad som är viktigast att åtgärda, i alla fall i starten.

– Branscherna brukar röra sig tillsammans, på några års sikt blir det samstämmighet.

Han tror inte att branschledaren som de andra brukar följa kan vara ett företag som ägnar sig åt att grönmålning.

– Man har ganska mycket att förlora om någon pekar på det i så fall. Det är inte bra att hamna i greenwash-fällan, säger han.

Börja med elräkningen

När det mest uppenbara är åtgärdat, blir det svårare. Då är det bra att göra en screening, enligt Joel Nord, alltså gå igenom verksamheten för att se vad som är viktigast. Eftersom det är svårt att få med allt för företag med komplex verksamhet, rekommenderar han att krutet läggs på det som är mest relevant.

Datainsamlingen å sin sida, kan gärna börja med något så enkelt som att ta en titt på elräkningen.

– Det finns ingen färdig mall, för alla verksamheter ser olika ut och standarden är brett skriven. Så man får göra sin läxa helt enkelt och se över verksamhetens aktiviteter. Då brukar man få syn på statistik och aktiviteter som man kanske annars inte tittar så mycket på. Korta flygresor är en klassiker, till exempel, säger Joel Nord.

Klokt att se över konteringen

Den som vill göra rätt ska helst göra det från start, redan vid kontering. När tjänsteresor bokförs i ekonomiska termer, framgår till exempel inte om det handlar om flyg eller tåg. Den som har med klimat med från början, ser till att få in det underlag som behövs. Det kan handla om att anlita en resebyrå som bokför färdmedel för resan.

Det bästa är förstås att ställa krav på att få siffror från leverantörer redan när de anlitas.

Se upp med enheterna

Joel Nord vill också slå ett slag för behovet av att ha koll på enheter och till exempel inte blanda ihop megawattimmar och kilowatt, eller ta ton istället för kilo. Sedan gäller det att hitta emissionsfaktorer, alltså siffror för vilka utsläpp som olika aktiviteter ger.

– Det är viktigt att ha bra källor för emissionsfaktorerna, som till exempel forskningsrapporter eller uppgifter från statliga verk, säger han.

Transparens är A och O

Rapporteringen ska vara transparent. Någon certifiering som för Iso-standard görs inte, men bolag som Tricorona med flera verifierar att det blir rätt. Rapporteringen finns ofta med i årsberättelse eller hållbarhetsredovisning.

– Det är vi som sätter vårt varumärke på en rapport och går i god för att den stämmer. Det är viktigt att påpeka att standarden bygger på transparens, att man ska visa upp hur man har räknat och vilka metodval man gjort.

Redogör för osäkerhet

Om några siffror är osäkra är det bäst att berätta om det.

– Man ska ha en redovisning man kan stå för. Då är det inga bekymmer vid en eventuell granskning, säger Joel Nord.

 

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.