Klimatpolitiska rådets rapport – så påverkar förslagen näringslivet

Regeringen har underutnyttjat möjligheterna. Det slår rådet fast, men betonar att slaget om omställningen inte är förlorat. Det finns ett tydligt momentum att utnyttja när ekonomin ska återstartas efter pandemin, och mycket av den omställning som behöver ske för klimatet är nu ekonomiskt lönsam – i linje med Swecos erfarenheter.

Rådet riktar sina rekommendationer direkt till regeringen – jag omtolkar dem här till vad som är mest relevant ur ett näringslivsperspektiv.

Mer klimatrelaterad återhämtning

I Sverige har 10% av återhämtningsinsatserna hittills gått till sådant som hjälper oss att nå klimatmålen. Flera EU-länder ligger långt högre, till exempel Frankrike med uppemot tre gånger så hög andel. Regeringen har redan uttalat att mer av grön stimulans kommer i nästa skede, åtminstone i delar i vårbudgeten som läggs på riksdagens bord 15 april. Den som hittills kunnat räkna med klimatmässigt villkorslös stimulans bör rigga för att en klimatfaktor kommer i flera delar.

Påskyndade tillståndsprocesser

Rådet lyfter, som så många andra, fram vikten av snabbare och mer transparent tillståndsprövning, bortom vad som hittills skett eller utlovats. ”Utmaningarna är större än att de enkelt går att lösa enbart genom några förändringar på marginalen. Grundläggande frågeställningar kring regelverk och marknadsdesign måste hanteras, vilket kräver en nära samverkan mellan näringsliv och myndigheter under kommande år.” Räkna med att myndigheter med tillståndsansvar får betydligt hårdare press på sig nu att skynda på processerna.

Delta strategiskt i EU

Rådet konstaterar att Sverige kan och bör stärka sitt engagemang och påverkan inom EU, ”strategiskt, koordinerat och aktivt”. Många företag och branschorgan som inte fullt ut känt stödet i hur svenska intressen försvarats i taxonomi-arbetet eller andra delar av EU:s Gröna Giv, har här ännu en hävstång i att begära mer.

Säkra tillgången på biodrivmedel

En mycket stor del av klimatmålen ska nås med hjälp av biodrivmedel, bioenergi och biomassa, med reduktionsplikten som främsta styrmedel. Också förverkligandet av Fossilfritt Sveriges färdplaner är beroende av en tillgång på biodrivmedel som inte är garanterad. Rådets tydliga förväntan på att snart få se ”den bioekonomistrategi som regeringen har aviserat under flera år, men ännu inte presenterat” bör snart realiseras, vilket vore till gagn inte bara för biobränsleaktörerna utan för alla som vill jobba enligt färdplanerna.

Synka transportplanen med klimatmålen

Nästa steg i transportinfrastrukturplaneringen är att regeringen ska presentera en proposition som blir styrande för de mycket omfattande investeringarna under de kommande 12 till 16 åren. ”Regeringens intentioner med de reviderade målen och den klimatpolitiska handlingsplanen har inte fått avsett genomslag och regeringen har inte varit tillräckligt tydlig i uppdraget till Trafikverket”, skriver rådet som menar ”att det föreliggande inriktningsunderlaget inte kan ligga till grund för ett så stort och långsiktigt beslut”.

Det är mycket troligt att vi får se större justeringar i linje med detta – till gagn för klimatsmartare mobilitetslösningar.

Grönare besöksnäring

Rådet ”välkomnar att regeringen som en del av denna återstart föreslår ändring i Visits Sweden:s uppdrag, från att endast marknadsföra Sverige som destination för utländska besökare, även ska innefatta marknadsföring gentemot inhemska målgrupper” – men frågan är långt större än vad ett enskilt organ ska göra; det är en signal att hela denna viktiga sektor och de angränsande rese- och upplevelsebranscherna snabbt ska bli mer hållbara.

Skifta beteende

Medan Fossilfritt Sverige starkt betonar det tekniska skiftet, betonar Klimatpolitiska rådet de beteendeförändringar som stärker möjligheterna att nå klimatmålen. Det är i linje med vad åtskilliga instanser efterfrågat, och jag räknar med mer av stimulans för hållbart beteende i vårbudgeten och framöver.

Mer pengar

De medel som nu kommer från EU för hållbarhetsarbetet i medlemsstaterna är inte tänkta att användas för hål i den befintliga budgeten, utan för tillkommande insatser. Utifrån rådets konstaterande att utsläppsminskningarna måste gå ungefär tre gånger så snabbt som hittills för att klara klimatmålen, och den kritik som är att vänta från EU-kommissionen om deras medel används fel, kan vi räkna med ökade satsningar på omställningen.

Sverige ska vara klimatneutralt år 2045

Redan år 2030 ska vi dels nå en fossiloberoende fordonsflotta med 70% minskad klimatpåverkan jämfört med 2010, dels övergripande ha minskat vår klimatpåverkan med 63% jämfört med 1990. Detta slås fast i det klimatpolitiska ramverket som riksdagen antagit med röstsiffrorna 299-50; alla partier utom ett röstade för. Klimatpolitiska rådet visar i sin granskning att vi inte kommer ens i närheten av målet med det vi hittills beslutat – men med ökade satsningar och ett stärkt näringslivsfokus ska det gå.

Mattias Goldmann
– Hållbarhetschef Sweco

Läs hela rapporten här