Inga produkter i varukorgen.
Analys: Klimatoro efter valet – Sex vägval att hålla koll på
EU-val 2024 Det finns skäl till oro över EU:s klimatpolitik och det finns risk att det blir stökigt. Men det ovissa läget ger också möjligheter att påverka och göra skillnad till det bättre. Det skriver Mattias Goldmann i en analys för Miljö & Utveckling.
Mattias Goldmann.
I Sverige gick det oväntat bra för partier med starka klimatambitioner medan SD som vill riva upp EU:s Fit for 55 backade för första gången i ett allmänt val. På EU-nivå är situationen den motsatta; både populistiska, extremhögerpartier och traditionell höger gick fram medan gröna och vänsterpartier backade. Men vilken betydelse får detta för EU:s framtida klimatarbete? Det är inte avgjort än – här är de sex vägvalen i närtid som avgör klimatets framtid på Europanivå.
- Frankrikes nyval. Macrons egna motgångar och Le Pens framgångar ledde till att Frankrike går till nyval. Den väg Frankrike går blir avgörande för EU:s framtid, eftersom tyska regeringen är stukad, Italien styrs av extremhögern och Storbritannien lämnat EU. Macron fokuserar på en mer enad och starkare union medan Le Pen vill motsatsen – vilket det blir avgörs i franska valurnor 30 juni och 7 juli.
- Högerpartiers vägval. Moderaterna gick till val både på ett europeiskt Tidöavtal och på fortsatt samverkan med socialdemokraterna för ett stabilt EU. Konservativa EPP, som är den största gruppen i parlamentet, socialdemokratiska S&D och liberala Renew har preliminärt 404 mandat av EU-parlamentets 720 och alltså klar majoritet – men många konservativa gick till val på att inte samverka vänsterut. Vilket vägval moderaterna och hela EPP gör blir därför avgörande för vartåt EU-skutan seglar framgent.
- Von Der Leyens val. EU-kommissionens ordförande måste få stöd från europeiska rådet, där bara 12 av 27 länder leds av Von Der Leyens EPP, och en majoritet i EU-parlamentet. Sist fick Von Der Leyen 383 röster, men många socialdemokrater kommer att rösta emot henne och de Gröna som stöttade henne sist är nu kraftigt försvagade. Det talar för att hon tonar ner klimatbudskapen och eventuellt urvattnar 2040-målet, i syfte att säkra röster högerut. Redan på torsdagens G7-möte i Bari får vi en första signal – hur mycket offras klimatet för att Von Der Leyen ska få röster från Italiens Meloni och andra på hennes kant?
- De grupplösa. Nästan 100 ledamöter tillhör partier som inte tidigare haft någon partigrupp i EU-parlamentet. Om de inte allierar sig smart blir de marginaliserade resten av mandatperioden – men medan konstellationer fortfarande skapas kan de få stor betydelse för vilken Kommission som släpps fram och på vilket mandat. De flesta här är skeptiska till ett ledande klimatarbete, eller värre.
- Ungern som ordförandeland. Betydelsen av ordförandeländer har minskat över tid, men är unikt viktigt nu när EU är herrelöst; en avgående EU-kommission, parlamentariker som inte tillträtt, regeringskris i Frankrike, försvagat styre i Tyskland och fokus på andra fora i Italien. Att det 1 juli är just Ungern som tillträder som ordförandeland bådar inte gott; räkna med att de aktivt försöker försämra förutsättningarna för ett klimatdrivet EU – men hur mycket håller andra medlemsstater emot?
- Svenska parlamentariker. Sverige har totalt sett färre parlamentariker än enbart Le Pens Nationell Samling, men det är att tungt gäng. I detta första skede har det inte så stor betydelse, men under de fem kommande åren kommer svenskar bli centrala för EU:s klimatarbete. Sjöstedt gör sin tredje period och kan få vänstern att steppa upp sitt arbete för klimaträttvisa, Lövin är som ex-minister och tidigare parlamentariker en given förhandlare i havs- och klimatfrågor, Tobé har stor tyngd internt och kan avgöra vart de konservativa kommer att vända sig, Wiesner har efter bara en halv mandatperiod etablerat sig som arbetshäst och om Corazza Bildt kommer in blir hon Europas basta-mamma.
Mattias Goldmann
