EU:s metankrav kan skjutas på framtiden – här är råden till företagen

Medlemsländerna har ännu inte enats om sin ståndpunkt. Ett besked som väntades den här veckan har enligt uppgifter vid en pressträff på tisdagen flyttats fram till den 6 november. Därefter väntar förhandlingar mellan parlamentet och rådet.

Nordea: Många företag ligger redan långt fram

En av dem som ifrågasätter behovet av en längre försening är Eric Pedersen, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea Asset Management.

Nordea leder en investerargrupp som för dialog med olje- och gasbolag om deras metanutsläpp och hur de förbereder sig för lagstiftningen. Enligt Eric Pedersen uppfyller många av de större bolagen redan kraven, eller är nära att göra det.

Han anser att ett års uppskov kan vara motiverat för att ge importörer och medlemsländer tid att lösa praktiska frågor kring tillämpningen. Däremot ser han inte samma behov av tre år.

– Men de tre år som nu föreslås har vi svårt att se motiveringen till faktiskt, sade han på pressträffen.

Enligt Eric Pedersen ligger en stor del av det återstående arbetet hos importörerna, snarare än hos producenterna. Han framhåller samtidigt att en längre försening skulle kunna förändra förutsättningarna för företag som redan investerat i att uppfylla kraven.

– Om man nu skjuter upp reglerna med tre år kommer man i praktiken att belöna alla dem som inte har förberett sig och som inte är redo att uppfylla kraven, på bekostnad av de företag som faktiskt har gjort jobbet.

Uppmaningen: Fortsätt förberedelserna

Trots osäkerheten kring när reglerna ska börja tillämpas uppmanar Petersen företagen att fortsätta med sitt arbete.

På frågan om hur företag som redan förberett sig bör förhålla sig till situationen svarar han:

– Jag tycker att de ska fortsätta med det de gör. Att ha kontroll över metanutsläppen är helt enkelt en del av att driva verksamheten på det sätt man borde göra från början. Och lagstiftningen kommer att komma i kapp.

Han framhåller att arbetet inte enbart handlar om regelefterlevnad, utan också om att minska förluster av gas som annars hade kunnat säljas. För olje- och gasbolagen är minskade metanutsläpp dessutom ett sätt att påverka verksamhetens direkta växthusgasutsläpp, inom scope 1.

En gemensam reglering behövs dock enligt Eric Pedersen för att skapa likvärdiga förutsättningar mellan företagen. Utan tydliga krav finns en risk att bolagen arbetar utifrån olika standarder.

Även Léa Pilsner, chef för energipolicy på miljöorganisationen Environmental Defense Fund Europe, EDF, anser att företagen bör fortsätta sina förberedelser.

Hon framhåller att diskussionerna i nuläget framför allt handlar om tidplanen och vissa praktiska delar av genomförandet, snarare än en fullständig omarbetning av förordningens målsättning.

Befintliga ramverk kan användas

Enligt Léa Pilsner finns det redan etablerade system som företagen kan använda för att förbereda sig. Hon lyfter särskilt fram Oil and Gas Methane Partnership, OGMP 2.0, ett internationellt ramverk för mätning och rapportering av metanutsläpp som stöds av FN.

Företag som arbetar enligt ramverkets högsta rapporteringsnivå har enligt henne redan kommit en betydande bit på vägen mot att uppfylla EU krav.

Samtidigt återstår frågor kring bland annat verifiering och ackreditering. Pilsner beskriver detta som praktiska delar som behöver komma på plats i takt med att regelverket genomförs.

Hon bedömer också att den juridiska risken för företag i nuläget är begränsad, bland annat mot bakgrund av EU-kommissionens vägledning om sanktioner och de föreslagna uppskoven.

– Det viktiga är att behålla lugnet och fortsätta som tidigare.

Kostnaden för att följa kraven ifrågasätts

Bakom diskussionen om ett uppskov finns bland annat farhågor om att metanförordningen skulle kunna påverka Europas tillgång till naturgas och driva upp energipriserna.

EDF ifrågasätter den bilden och hänvisar till analyser som organisationen låtit genomföra.

Enligt en studie från konsultföretaget Carbon Limits skulle kostnaden för att uppfylla förordningens krav på mätning, rapportering och verifiering motsvara mindre än en procent av gasproduktionens värde. Beräkningen omfattar även producenter som i dag saknar system för metanrapportering.

EDF hänvisar också till analyser från Rystad Energy som enligt organisationen visar att det finns betydande volymer gas från producenter som redan är väl förberedda för kraven.

Samtidigt framkom det under pressträffen att Rystads analyser inte omfattar alla möjliga juridiska risker eller effekter av att gasleveranser behöver styras om. Frågan om vilka konsekvenser reglerna faktiskt kan få för energimarknaden är därmed fortsatt omdiskuterad.

Nästa besked väntas i november

Hur lång förseningen blir är ännu oklart. Enligt Léa Pilsner finns det olika uppfattningar bland medlemsländerna, där vissa förespråkar ett längre uppskov medan andra vill begränsa det till ett år.

Hon pekar samtidigt på att genomförandet inte enbart är en fråga för företagen. Medlemsländerna behöver bland annat utse ansvariga myndigheter och etablera system för tillsyn och sanktioner.

– Det som verkligen spelar roll är vad medlemsländerna åtar sig att göra och inom vilken tidsram. Det finns vissa grundläggande delar som de ännu inte har genomfört, som att utse behöriga myndigheter och införa sanktionssystem.

När medlemsländerna enats om sin position väntar förhandlingar med Europaparlamentet. Enligt Léa Pilsner kan en överenskommelse i bästa fall nås i slutet av november, men tidplanen är osäker.