Inga produkter i varukorgen.
Ministrar möter låsta förhandlingar på Cop17
Biologisk mångfald FN naturtoppmöte Cop17 går in i sitt avgörande skede när ministrar från hela världen anländer till Armenien. Men efter en dryg veckas förhandlingar är länderna fortfarande oense om flera centrala frågor. Finansieringen och företagens bidrag till naturskyddet hör till de största stötestenarna. Samtidigt har vissa framsteg gjorts och flera nya finansieringsinitiativ presenterats.
När ministerförhandlingarna inleds i Jerevan på tisdagen återstår bara fyra dagar av FN naturtoppmöte Cop17. Målet är att enas om hur länderna ska öka takten i arbetet med de 23 globala naturmål som antogs i Montréal 2022.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Enligt nyhetsbyrån AFP står förhandlingarna fortfarande långt från en överenskommelse i flera av de mest omstridda frågorna. Mötets ordförande, Armeniens miljöminister Hambardzum Matevosyan, arbetar nu för att överbrygga motsättningarna.
En av ministrarna på plats är Kanadas miljöminister Julie Dabrusin. Hon beskriver enligt AFP förhandlingsviljan som god, men konstaterar att mycket arbete återstår.
Pengarna delar länderna
Den största konflikten handlar om finansieringen. Länderna har tidigare enats om att mobilisera minst 200 miljarder dollar årligen till biologisk mångfald senast 2030, varav minst 30 miljarder dollar i internationella finansiella flöden till utvecklingsländer.
Men förhandlingarna handlar inte bara om hur mycket pengar som ska mobiliseras, utan också om vilka länder som ska betala och hur finansieringen ska fördelas.
EU och andra utvecklade länder vill bredda kretsen av bidragsgivare till att omfatta fler ekonomiskt starka länder, exempelvis Kina. Utvecklingsländer betonar samtidigt industriländernas befintliga skyldigheter och vill säkerställa att finansieringen blir förutsägbar och tillgänglig.
Även frågan om hur den internationella finansieringsmekanismen ska organiseras är olöst. Enligt Earth Negotiations Bulletins rapport från måndagen kunde förhandlarna fortfarande inte enas om flera centrala kriterier för mekanismens utformning.
Samtidigt har nya pengar utlovats. På måndagen presenterades utfästelser på sammanlagt drygt 60 miljoner dollar till Global Biodiversity Framework Fund, GBFF. Bland bidragsgivarna finns Tyskland, Island och Monaco samt staden Berlin och den kanadensiska provinsen Québec.
Företagens bidrag ifrågasätts
En annan svår fråga gäller Cali-fonden, som ska finansiera naturskydd genom bidrag från företag som kommersiellt använder digital genetisk information.
Fonden har hittills bara fått in 8 990 dollar i faktiska inbetalningar, enligt Earth Negotiations Bulletin.
Utvecklingsländer har krävt tydligare regler för vilka företag som ska bidra och hur betalningarna ska fungera. Flera vill se nationella åtgärder som säkerställer att företagen betalar. Andra länder betonar behovet av frivillighet, rättssäkerhet och incitament för företagen.
Länder bromsar i olika frågor
Motsättningarna gäller även naturskydd, internationell handel och vilken roll vetenskapliga rapporter ska ha i besluten.
Ryssland och Argentina har exempelvis motsatt sig formuleringar om att uttryckligen välkomna vissa rapporter från den internationella expertpanelen IPBES i arbetet med skogarnas biologiska mångfald. Brasilien har samtidigt drivit att åtgärder för naturskydd inte får användas som förtäckta handelshinder.
Det innebär inte att dessa länder blockerar hela förhandlingen, men illustrerar de skilda nationella intressen som måste hanteras innan besluten kan antas.
Framsteg på flera områden
Alla frågor är dock inte lika låsta. Redan under förra veckan antog länderna beslut om bland annat invasiva främmande arter, informationsutbyte och uppföljningen av arbetet med jämställdhet.
På måndagen presenterades dessutom ett nytt internationellt initiativ för att minska naturskadliga subventioner. Colombia och Finland leder samarbetet, som ska hjälpa länderna att genomföra målet om att minska eller styra om sådana subventioner med minst 500 miljarder dollar årligen till 2030.
Samtidigt återstår förhandlingar om den första globala utvärderingen av naturmålen. Där har länderna närmat sig varandra kring vissa formuleringar, men fortfarande finns oenighet om hur uppföljningen ska påverka det fortsatta arbetet.
Sverige vill ha bred finansiering
Sverige representeras under ministerdelen den 27–28 oktober av statssekreterare Daniel Westlén. Den svenska förhandlingsdelegationen leds av chefsförhandlare Charlotta Sörqvist och omfattar bland annat myndigheter, Sametinget och representanter från riksdagen.
Enligt regeringen vill Sverige se en ambitiös och vetenskapsbaserad uppföljning av naturmålen, men också att ländernas nationella förutsättningar beaktas. Sverige förespråkar bred finansiering från offentliga och privata aktörer och vill behålla frivilliga företagsbidrag till Cali-fonden.
EU förhandlingsteam leds under ministerdelen av miljökommissionären Jessika Roswall. EU driver bland annat frågan om ökad finansiering och vill utveckla naturkrediter som ett sätt att mobilisera privat kapital.
När Cop17 avslutas på fredag den 30 oktober ska länderna försöka enas om hur arbetet med de globala naturmålen ska fortsätta. En central fråga är om ministrarna lyckas lösa finansieringskonflikterna och få fram beslut som kan påskynda genomförandet fram till 2030.
