9 nyheter på EU:s hållbarhetsagenda

EU-länderna enas om snabbare miljöprövningar

EU-länderna har enats om sin förhandlingsposition om nya regler som ska förenkla och snabba på miljöbedömningar för vissa strategiska projekt. Förslaget ingår i EU:s åttonde omnibuspaket och innehåller bland annat kortare och mer samordnade processer, digitalisering och gemensamma kontaktpunkter.

Rådet vill samtidigt ge myndigheterna längre tidsfrister än vad EU-kommissionen föreslagit. Reglerna om möjligheten att begränsa överklaganden har också ändrats för att säkerställa att de följer Århuskonventionen.

Rådet vill dessutom utvidga reglerna kopplade till art- och habitatdirektiven så att återkommande verksamheter som skogsbruk och underhåll av vattendrag kan omfattas, med särskilda skyddsåtgärder för djur- och växtpopulationer. När EU-parlamentet har antagit sin position kan förhandlingarna om de slutliga reglerna börja.

Cirkulära lagen väntas i november

EU-kommissionen planerar att lägga fram sitt förslag till Circular Economy Act den 11 november, enligt kommissionens preliminära dagordning. Lagen ska bland annat skapa en gemensam EU-marknad för sekundära råvaror och öka både tillgången till och efterfrågan på återvunnet material. I dag kommer knappt 12 procent av de material som används i EU från återvunna eller återanvända källor. Målet är att fördubbla andelen till 24 procent till 2030.

På dagordningen ligger förslaget under vice ordförandena Teresa Ribera och Stéphane Séjourné. Miljökommissionär Jessika Roswall har dock deltagit i beredningen och ledde i våras ett högnivåsamtal om lagförslaget tillsammans med Stéphane Séjourné. Datumet den 11 november är preliminärt.

Heléne Fritzon får toppuppdrag inför Cop 31

Socialdemokraten Heléne Fritzon har utsetts till vice ordförande för Europaparlamentets delegation till FN klimattoppmöte Cop 31 i Antalya. Hon kommer att delta i parlamentets arbete på plats under mötet. Samtidigt har Europaparlamentets miljöutskott antagit sina krav inför Cop 31. Parlamentet vill bland annat se fortsatt omställning bort från fossila bränslen, större utsläppsminskningar och stärkt klimatanpassning samt lyfter kopplingen mellan klimatförändringar och jämställdhet.

Sverige föreslås säga nej till nya granskare av hållbarhetsrapporter

En statlig utredning föreslår att Sverige inte ska införa ett särskilt system där andra aktörer än revisorer får granska lagstadgade hållbarhetsrapporter. Ett skäl är att EU:s förenklade rapporteringskrav väntas minska antalet svenska företag som omfattas från över 2 000 till omkring 150–200. Utredningen bedömer därför att revisionsföretagen bör kunna möta efterfrågan på granskning. Fler granskningsaktörer skulle kunna öka konkurrensen och pressa priserna, men ett nytt system skulle samtidigt kräva kostsam ackreditering, tillsyn och kvalitetskontroll. För frivilliga hållbarhetsrapporter kan företag även fortsättningsvis anlita andra aktörer, men något beslut om de svenska reglerna är ännu inte fattat.

IVL varnar för svagare drivkrafter i EU ETS

EU-kommissionens förslag om att förändra EU ETS riskerar enligt IVL Svenska Miljöinstitutet att pressa ned priset på utsläppsrätter och minska industrins incitament att investera i klimatomställning. Förslaget innebär bland annat att utsläppstaket minskar långsammare efter 2030 och att utsläppsrätter fortsatt kan tilldelas efter 2040. IVL uppskattar att omkring 1 300 miljoner ton ytterligare utsläppsrätter tillförs under 2031–2040, samtidigt som ytterligare 250 miljoner ton föreslås auktioneras för att finansiera permanenta koldioxidupptag. IVL varnar för att ett större utbud kan sänka koldioxidpriset och missgynna företag som redan investerat i teknik med låga utsläpp. IVL stödjer samtidigt satsningen på permanenta koldioxidupptag, men IVL varnar för att nettoutsläppen kan öka om fler utsläppsrätter säljs utan att motsvarande mängd koldioxid tas bort.

Läs remissvaret

EEB lämnar EU-allians för kritiska kemikalier

European Environmental Bureau, EEB, lämnar EU:s Critical Chemicals Alliance efter åtta månaders deltagande. Organisationen anser att alliansens arbete riskerar att gynna fortsatt produktion av farliga och fossilberoende kemikalier i stället för att driva på en omställning av kemiindustrin. EEB pekar på att mer än 75 procent av de 49 kemikalier som identifierats som kritiska är klassificerade som farliga enligt EU:s kemikalielagstiftning. Enligt EEB kan alliansens rekommendationer leda till lättnader i bland annat tillståndsprövning, utsläppskrav och kostnader inom EU:s utsläppshandel. Alliansens rekommendationer väntas behandlas vid dess andra generalförsamling den 8 oktober 2026.

Roswall diskuterade nya EU-regler för havsmiljön

EU-kommissionären Jessika Roswall höll på onsdagen ett rundabordssamtal om översynen av EU:s havsmiljödirektiv. Fokus låg på starkare skydd av haven, enklare genomförande och minskad rapportering för medlemsländerna.

Bakgrunden är att EU:s mål om god miljöstatus i haven inte nåddes till 2020. Översynen ska också samordnas med arbetet med EU:s kommande Ocean Act.

Tyskland ska fasa ut fossila bränslen till 2045

Kolkraften ska avvecklas senast 2038, med möjlighet att tidigarelägga utfasningen till 2035, medan planen saknar delmål för minskad användning av olja och gas. Till 2030 ska förnybar energi stå för 80 procent av elförsörjningen och kolkraftskapaciteten minska till 17 gigawatt. Fossila bränslen stod 2024 för nästan 65 procent av Tysklands slutliga energianvändning och förbränningen av dem orsakade över 83 procent av landets växthusgasutsläpp. Tyskland blir det tredje landet som tar fram en officiell plan för utfasning av fossila bränslen, efter Frankrike och Nederländerna.