Så tar du fram en EPD – från miljödata till färdiga beräkningar

– Det är tid och pengar. Det är inte billigt och det kräver mycket tid eftersom du måste samla in mycket data, vara noggrann och dubbelkolla allt, säger hon.

Första steget är att samla in data från leverantörerna

För att ta fram en EPD behöver företaget kartlägga miljöpåverkan från produktens olika delar och tillverkningssteg. För arbetskläder börjar arbetet med textilen. Här behövs uppgifter om vilka fibrer och kemikalier som används, hur mycket vatten som förbrukas och vilka energikällor tillverkarna använder.

– Ibland får vi en färdig EPD för tyget. Det betyder att vår tygleverantör har samlat in data från fiberleverantörerna och gjort beräkningarna. Ibland gör vi det tillsammans, det beror på, säger Lena Bay Højland.

Därefter behöver företaget kartlägga tillverkningen, bland annat hur lång tid sömnaden tar och vilka processer som används. Även transporterna ska ingå i beräkningarna. I vissa fall besöker Fristads fabrikerna för att få fram den information som saknas.

– Du börjar med att samla in data om textilen, tillverkningen och transporterna. Sedan kommer lagret och därefter beräknar du miljöpåverkan från vagga till grind. Efter det behöver du inkludera användningsfasen och beräkna hur många gånger produkten kommer att användas.

Lena Bay Højland berättar att miljöpåverkan enligt de produktkategoriregler som Fristads följer ska redovisas per användning, i stället för enbart som ett totalvärde för produkten. Därför behöver man också fastställa hur många gånger produkten förväntas användas. Hur det ska beräknas är enligt henne en fråga som fortfarande diskuteras.

För att illustrera svårigheten tar hon upp en t-shirt. Även om plagget tekniskt sett klarar ett stort antal tvättar är det svårt att veta hur länge det faktiskt kommer att användas. Samtidigt måste de uppgifter som används i beräkningarna kunna styrkas. Om tillverkaren anger en viss livslängd behöver det finnas underlag som visar att produkten klarar den.

Fristads har testat tyget i den nya kollektionen efter att det genomgått 100 tvättar, jämfört med de 50 tvättar som normalt används vid certifiering av den här typen av arbetskläder. Testerna gäller bland annat att skyddsegenskaperna fortfarande fungerar. Enligt Lena Bay Højland genomfördes de utökade testerna för att bättre dokumentera hållbarheten och ge stöd för de antaganden om livslängd som används i EPD-beräkningarna.

Rådet till andra företag – börja nu

Trots den omfattande arbetsinsatsen tycker Lena Bay Højland att fler företag borde börja arbeta med EPD:er. Fristads har under åren behövt hantera förändrade produktkategoriregler och osäkerheter kring hur olika uppgifter ska beräknas och redovisas. Hon anser att förutsättningarna har blivit tydligare, även om vissa frågor återstår att lösa.

Vilka råd skulle du ge till andra företag som vill börja ta fram EPD:er för sina produkter?

– Jag skulle gratulera dem till att börja nu, för det är aldrig roligt att vara först. Vi har gått igenom förändringar av produktkategorireglerna och osäkerheter kring hur man ska mäta och vad man ska göra. I dag är ramverket mycket tydligare än när vi började, även om vissa detaljer fortfarande håller på att utvecklas. Men det är ingen dans på rosor, det är ett komplicerat arbete.

En viktig fördel med EPD:er är enligt henne att kunderna får tillgång till mer detaljerade miljödata. Uppgifterna kan användas för att jämföra produkter och som underlag i företagens redovisning av indirekta utsläpp, scope 3. Lena Bay Højland säger att EPD:er också möjliggör mer välgrundade upphandlingsbeslut genom att tillhandahålla transparenta och oberoende verifierade miljödata.

– Jag vill uppmuntra andra varumärken att göra det. Jag tycker att det är rättvist. Det skulle skapa större transparens och hjälpa kunderna att göra mer välgrundade hållbarhetsjämförelser, säger hon.