Så kan företag förbereda sig för digitala produktpass – experten tipsar

Produktpassen ska enligt Natali Qvarfort ge konsumenter information om bland annat vad en vara innehåller, om den är säker och hur den kan repareras eller säljas vidare. De är därmed också en del av EU arbete för en mer cirkulär ekonomi och produkter som kan användas längre.

Kraven aktualiseras samtidigt som en ny kartläggning från IVL Svenska Miljöinstitutet visar på kemikalie- och säkerhetsrisker i varor som köps direkt från utländska e-handelsplattformar. Studien bygger på tidigare tester av elektronik, leksaker, textilier och smycken samt en undersökning av svenska konsumenters attityder och köpbeteenden.

Enligt rapporten saknar direktimporterade varor ofta en ansvarig aktör inom EU. Det försvårar kontrollen av om produkterna följer kraven på bland annat säkerhet, kemikalieinnehåll, märkning och spårbarhet.

Natali Qvarfort anser att dagens regler skapar olika villkor för företag inom EU och externa säljare som når europeiska konsumenter genom digitala marknadsplatser.

– Det finns ett hål i lagstiftningen som gör att man kan sälja produkter i en väldigt stor skala som inte behöver leva upp till samma krav som om du skulle vara en handelsbutik på Drottninggatan eller i Örkelljunga.

EU arbetar med ny produktlagstiftning som enligt henne ska omfatta bland annat marknadskontroll, standardisering och digitala produktpass. Ännu har inte lagförslaget presenterats, men förväntas göra det i oktober 2026. Därefter väntar behandling i både ministerrådet och Europaparlamentet innan reglernas slutliga utformning och tidpunkt för ikraftträdande är kända. I bästa fall blir det om tre år, enligt henne.

För tidigt att välja teknik

För företag som berörs av de nya reglerna om digitala produktpass är det därför för tidigt att avgöra exakt vilken information som ska samlas in eller hur produktpassen ska utformas. Natali Qvarfort bedömer också att den tekniska lösningen kan behöva skilja sig mellan olika typer av varor.

– Det kommer antagligen bli olika tekniklösningar beroende på vilken produkt det är, för det är svårt att sätta en QR-kod på exempelvis ett par flipflops.

Hon beskriver utvecklingen som ett skifte från traditionella streckkoder till lösningar som kan bära mer information om produkten. För företag kan omställningen därmed beröra såväl produktdata och spårbarhet som märkning och informationsöverföring till konsumenten.

Granska konsekvenserna för de egna produkterna

Natali Qvarforts främsta råd är att företag läser förslaget när det presenteras och undersöker hur de tänkta kraven skulle fungera för de egna produkterna. Det kan exempelvis handla om var informationen ska placeras, hur den ska vara tillgänglig och om en fysisk märkning riskerar att nötas bort.

– Jag har fått inspel som jag inte ens har tänkt på, för att jag jobbar så övergripande. Hur sätter man en QR-kod på en skruvmejsel som man använder varje dag som nöts ut?

Sådana praktiska frågor bör enligt henne föras fram till beslutsfattarna medan reglerna fortfarande utformas. Företag och branschorganisationer kan på det sättet bidra med kunskap om konsekvenser som inte alltid framgår på en övergripande nivå.

– Att läsa in sig i alla fall lite grann om man hinner och skicka in inspel till beslutsfattarna är jätteviktigt för att det kan bli så bra som möjligt så att det går att efterleva.

Hon betonar samtidigt att reglernas syfte måste kunna omsättas i företagens praktiska arbete.

– Vi har lite för mycket lagstiftning nu som har bra syfte men som är lite krånglig när man tittar på hur det funkar i praktiken. Och det här är ett typiskt sådant exempel.

Natali Qvarfort uppmanar därför företag att håll utkik efter lagförslaget som kommer i oktober och att vara en aktiv del genom att föra fram synpunker till beslutsfattarna.