7 tips: Så får kommunerna energiplanen att bli verklighet

Bakgrunden är att elektrifiering, nya industrietableringar, ökade effektbehov och ett förändrat säkerhetsläge ställer större krav på kommunernas energiplanering. Samtidigt konstaterar författarna att energiplaner ofta har svårt att få genomslag i den kommunala organisationen.

Arbetet kan bli beroende av enskilda tjänstepersoner, ansvarsfördelningen otydlig och kopplingen till kommunens övriga planering svag.

Enligt handboken behöver kommunerna därför lägga större vikt vid hur energiplanen ska användas efter att den har antagits. Det handlar bland annat om att tydliggöra ansvar, avsätta resurser och skapa rutiner för genomförande och uppföljning.

Stora skillnader mellan kommunernas energiplaner

Svenska kommuner har sedan 1977 varit skyldiga att ha en aktuell energiplan. Enligt lagen om kommunal energiplanering ska planen omfatta tillförsel, distribution och användning av energi inom kommunens geografiska område.

Lagen anger däremot inte hur planen ska utformas eller hur ofta den ska uppdateras. Det ger kommunerna stor frihet att anpassa arbetet efter lokala förutsättningar.

Enligt handboken skiljer sig ambitionsnivån också betydligt mellan kommunerna. Vissa använder energiplanen som ett strategiskt verktyg för långsiktig utveckling, medan andra främst tar fram en nulägesbeskrivning för att uppfylla lagkravet.

Författarna rekommenderar att kommunerna börjar med att bestämma vilken funktion energiplanen ska ha. De beskriver tre möjliga ambitionsnivåer:

• Planen som produkt. Fokus ligger på att ta fram ett användbart dokument med nulägesbeskrivning, framtida energibehov och tydliga prioriteringar.
• Planen som process. Arbetet används för att skapa bättre samordning mellan kommunens förvaltningar och bolag och koppla energifrågorna till övrig styrning.
• Planeringen som kontinuerligt lärande. Energiplaneringen blir ett löpande arbete med analyser, samverkan, uppföljning och nya prioriteringar när förutsättningarna förändras.

Enligt författarna är nivåerna inte någon rangordning. En mindre kommun med ett relativt stabilt energisystem kan ha behov av ett mer begränsat planarbete, medan en kommun med snabb elektrifiering eller stora industrietableringar kan behöva en omfattande och kontinuerlig process.

Eskilstuna fick börja om med energiplanen

Eskilstuna saknade en aktuell, politiskt antagen energiplan och fick därför starta om arbetet hösten 2024. Under 2025 breddades processen med fler analyser, dialoger och ökad medverkan från det kommunala energibolaget.

Fallstudien visar att frågor om uppdrag, ansvar och samverkan inte var tillräckligt tydliga från början, vilket försvårade arbetet.

En viktig lärdom är därför att tidigt klargöra planens syfte, ansvarsfördelning och koppling till budget och verksamhetsplanering. Annars riskerar ambitionerna att bli större än kommunens möjligheter att genomföra dem.

Umeå valde bort den detaljerade handlingsplanen

Umeå antog i januari 2025 ett strategiskt energiprogram utan en detaljerad handlingsplan. Bakgrunden var bland annat att energisystemet förändras snabbt och att många avgörande beslut fattas av aktörer utanför kommunen.

I stället har kommunen satsat på samverkan med energibolag och andra aktörer för att driva utvecklingen framåt.

Enligt fallstudien kan arbetssättet skapa bättre förutsättningar för gemensamma insatser, men innebär också utmaningar. Utan en detaljerad handlingsplan kan ansvarsfördelningen bli otydlig och resultaten svårare att följa upp.

Karlstad ändrar arbetssätt efter problem med genomförandet

Karlstad antog 2023 en energi- och klimatplan med konkreta åtgärder och utpekade ansvariga. Trots det uppstod problem med genomförandet. Flera åtgärder var otillräckligt förankrade och kopplingen till budget och verksamhetsplanering var svag.

När planen aktualitetsprövades 2025 beslutade kommunen att den skulle revideras. I det nya arbetssättet ska handlingsplanen beslutas av kommunstyrelsen i stället för kommunfullmäktige, vilket enligt fallstudien ska göra det lättare att justera åtgärder.

Åtgärderna ska också följas upp årligen och vid behov revideras eller kompletteras.

Energibolagen behöver få en större roll

En återkommande rekommendation i handboken är att involvera energibolagen tidigare i planeringen.

Energibolagen har kunskap om bland annat elnätets kapacitet, fjärrvärmesystemets utveckling och framtida investeringsbehov. Enligt författarna behöver den kunskapen finnas med redan när kommunerna diskuterar mål och prioriteringar.

De rekommenderar därför att energibolagen går från att främst vara remissinstanser till att bli strategiska samarbetspartner i energiplaneringen.

Samtidigt behöver kommunerna vara tydliga med vad de själva kan påverka. Handboken skiljer mellan tre nivåer av rådighet:

• Direkt rådighet: Beslut om exempelvis kommunens egna fastigheter, transporter, upphandlingar och energianvändning.
• Indirekt rådighet: Möjligheten att påverka andra genom bland annat fysisk planering, rådgivning och samordning.
• Rådighet genom påverkan: Frågor som kommunen inte själv styr över, men kan påverka genom dialog och samverkan med exempelvis energibolag, myndigheter och andra kommuner.

Enligt författarna kan kommunernas möjligheter att bidra till energiomställningen vara minst lika stora genom att skapa förutsättningar för andra aktörer som genom åtgärder i den egna verksamheten.

Datacenter visar behovet av strategisk planering

Handboken lyfter också fram datacenter som ett exempel på etableringar där energiplaneringen kan få stor betydelse.

Stora datacenter kan kräva betydande mängder eleffekt och kylning. Samtidigt varierar anläggningarna när det gäller arbetstillfällen, möjligheter att använda restvärme och vilken nytta de kan skapa lokalt.

Enligt författarna bör kommunerna därför inte bara undersöka om det finns tillräcklig elkapacitet för en etablering. De behöver också bedöma hur den påverkar andra verksamheters möjligheter att få tillgång till el och vilka konsekvenser den kan få för kommunens långsiktiga utveckling.

Handboken lyfter bland annat fram fem områden som behöver undersökas:

1. Tillgången till eleffekt och behovet av framtida nätförstärkningar.
2. Möjliga lokaliseringar och tillgången till mark och infrastruktur.
3. Möjligheterna att ta till vara restvärme.
4. Hur etableringen påverkar kommunens och regionens övriga utveckling.
5. Etableringens konsekvenser och nytta i förhållande till resursanvändningen.

Författarna rekommenderar att kommunerna diskuterar sådana frågor innan en konkret etableringsförfrågan kommer, så att det redan finns principer och arbetssätt för att bedöma olika alternativ.

Sju råd för att utveckla energiplaneringen

Utifrån forskning och erfarenheter från de tre kommunerna sammanfattar handbokens författare sina rekommendationer i sju råd.

1. Bestäm energiplanens roll. Klargör vad planen ska användas till och hur den ska kopplas till kommunens ordinarie styrning.
2. Förbered organisationen. Tydliggör uppdrag, mandat, resurser och politisk förankring innan arbetet börjar.
3. Utgå från kommunens behov. Låt de viktigaste lokala och regionala utvecklingsfrågorna styra arbetet, inte vilken statistik som råkar finnas tillgänglig.
4. Skapa en gemensam bild av energisystemet. Involvera förvaltningar, kommunala bolag och externa aktörer för att kartlägga nuläge, utmaningar och möjligheter.
5. Använd scenarier. Undersök olika framtida utvecklingar och använd dem för att diskutera osäkerheter, prioriteringar och målkonflikter.
6. Planera för genomförandet. Bestäm redan under framtagandet vem som ansvarar för olika åtgärder och vilka resurser som behövs.
7. Följ upp och revidera. Gör energiplaneringen till ett löpande arbete där kommunen kan lära av resultaten och ändra prioriteringar när förutsättningarna förändras.

Enligt författarna bör uppföljningen inte enbart handla om energianvändning, utsläpp och genomförda åtgärder. Kommunerna behöver också bedöma om energiplanen faktiskt används som beslutsunderlag och om samverkan mellan olika aktörer fungerar.

Handbokens övergripande slutsats är att energiplanens praktiska betydelse inte enbart avgörs av dess innehåll. Hur kommunen organiserar arbetet, fördelar ansvar och följer upp genomförandet har också stor betydelse för om planens mål omsätts i handling.