8 nyheter på EU:s hållbarhetsagenda

EU ska enas om mandat inför FN-möte om biologisk mångfald

EU:s miljöministrar väntas anta unionens förhandlingsmandat inför FN:s COP17 om biologisk mångfald i Jerevan den 19–30 oktober. En central fråga på mötet blir den första samlade utvärderingen av hur världens länder genomför Kunming-Montreal-ramverket för biologisk mångfald. Sverige stödjer det föreslagna EU-mandatet och har verkat för att positionerna ska vara tillräckligt övergripande för att ge förhandlarna flexibilitet. Regeringen vill bland annat se en vetenskapsbaserad uppföljning av ramverket och bredare mobilisering av resurser där även näringslivet bidrar. Sverige driver också linjen att bidrag till den så kallade Califonden för användning av digital sekvensinformation om genetiska resurser ska vara frivilliga.

Läs den kommenterade dagordningen

EU vill skynda på omställningen bort från fossila bränslen inför Cop31

Miljörådet nästa vecka väntas anta EU:s förhandlingsmandat inför klimatmötet COP31 i Antalya i november. I utkastet slår EU fast att den globala energiomställningen behöver accelerera genom en ordnad övergång bort från fossila bränslen, ökad elektrifiering, högre energieffektivitet och snabbare utbyggnad av förnybar energi och andra rena energikällor. EU vill också se starkare nationella klimatplaner, ökad transparens och större mobilisering av både offentligt och privat klimatkapital. Den svenska regeringen stödjer huvudinriktningen och anser att COP31 bör leda till ett snabbare genomförande av ländernas klimatplaner. Regeringen framhåller särskilt att de stora utsläppsländerna inom G20 behöver nå nettonollutsläpp.

Läs den kommenterade dagordningen

Irland återupptar strandad förhandling om producentansvar

Irland, som nu är ordförandeland i EU:s ministerråd, har återupptagit arbetet med den del av miljöomnibusen som gäller krav på auktoriserade representanter inom det utökade producentansvaret. Frågan lades åt sidan i juni efter starkt motstånd från en stor majoritet av medlemsländerna, men togs åter upp vid ett möte i rådets förenklingsgrupp den 8 oktober.

Kommissionens ursprungliga förslag innebär att kravet på att företag ska utse en representant i varje medlemsland där de säljer vissa produkter ska pausas till 2035. Förslaget omfattar bland annat batterier, förpackningar, textilier, skor, elutrustning och vissa engångsplastprodukter och syftar till att minska administrativa hinder för gränsöverskridande handel.

Europaparlamentets miljöutskott antog den 5 oktober en betydligt snävare linje. Utskottet vill att lättnaden endast ska gälla mikro- och småföretag inom EU och att den ska vara tillfällig i väntan på mer övergripande regler om producentansvar i den kommande lagen om cirkulär ekonomi.

Dagens krav gäller fortfarande och ingen lättnad har ännu trätt i kraft. För att reglerna ska ändras krävs att både parlamentet och medlemsländerna enas om en slutlig lagtext.

Tyskland stärker arbetet med vattenresiliens

Tyskland och EU-kommissionen har enats om att stärka genomförandet av EU:s vattenlagstiftning och arbetet med vattenresiliens. Miljökommissionär Jessika Roswall och Tysklands miljöminister Carsten Schneider har undertecknat ett gemensamt uttalande om bland annat minskade vattenföroreningar, bättre vatteneffektivitet och ökad naturlig vattenhållning. Tyskland ska också stärka beredskapen mot torka och vattenbrist samt vid behov uppgradera reningsverk för att bättre avlägsna läkemedelsrester, bekämpningsmedel, PFAS och andra mikroföroreningar. Landet är det första som avslutat den strukturerade dialog om vattenresiliens som EU-kommissionen inledde i november 2025. Dialogen ska successivt genomföras med samtliga medlemsländer.

EU-projekt ska stärka ekologisk växthusodling

EU-projektet Ecogreation samlar forskare och odlare från fem länder för att utveckla mer robusta och hållbara ekologiska växthusodlingar. I Sverige ligger fokus bland annat på större grödmångfald och förbättrad markhälsa. Projektet testar växter som kan stärka jorden, gynna nyttodjur och förbättra den biologiska bekämpningen. Försöken genomförs i flera europeiska klimat. Målet är att minska behovet av externa insatsmedel och samtidigt stärka odlingarnas ekonomiska motståndskraft.

Vattenbrist oroar Europas industriledare

Över hälften av Europas industriledare bedömer att problem med vattenkvalitet eller vattentillgång kan bli ett allvarligt hinder för företagets tillväxt inom fem år, enligt Schneider Electrics rapport The Water Crunch Report. I Norden uppger 37 procent att vattenrelaterade problem redan har försenat eller minskat produktionen. Samtidigt har bara 17 procent av de nordiska företagen vattenrisker som en central och formell del av kontinuitetsplaneringen, jämfört med 53 procent i Europa. Under de senaste två åren har 44 procent sett ökade driftskostnader och 30 procent störningar i leveranskedjorna till följd av vattenrelaterade påfrestningar. Vid ett allvarligt avbrott i vattenförsörjningen bedömer 44 procent av företagen att verksamheten skulle påverkas inom ett dygn.

Norge och Island kopplas närmare till EU:s CBAM-system

EU-rådet har fastställt unionens position inför en ändring av EES-avtalet som ska reglera Norges och Islands deltagande i de tekniska system som används för EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid, CBAM. Länderna ska bland annat få tillgång till CBAM-registret och andra gemensamma tull- och riskhanteringssystem och samtidigt bidra ekonomiskt till utveckling och drift av systemen. Från 2027 ska Norge och Island tillsammans stå för 0,625 procent av vissa löpande systemkostnader, med en årlig uppräkning på två procent. De ska också delta i finansieringen av EU:s CBAM-relaterade åtgärder för budgetåren 2025–2027. Liechtenstein omfattas inte eftersom CBAM-förordningen inte gäller där.