Färdigkonsumerat för svenskarna – experten: ”Så vänder vi trenden”

Overshoot Day beräknas på både global nivå och för individuella länder. I år infaller dagen för hela världen den 24 juli. I Sverige infaller den redan i dag, den 10 april. På tre månader och tio dagar har svenskarna med andra ord förbrukat årets budget av förnybara resurser.

Oksana Mont, som forskar om hållbar konsumtionsstyrning vid Lunds universitet, anser att Overshoot Day, som kommer allt tidigare under året, tydligt visar att vi behöver se över och ändra dagens konsumtionsvanor.

– Konsumtionen ökar kraftigt. Det innebär att vi tar resurser från naturen i allt högre takt. Det skadar miljön, orsakar enorma växthusgasutsläpp och orsakar föroreningar som skadar människor och djur, säger hon.

För ensidigt fokus på teknologi

Oksana Mont konstaterar att det i dag finns ett alltför ensidigt fokus på teknik som den huvudsakliga lösningen för att minska utsläppen av växthusgaser och nå klimatmålen. Även om tekniska förbättringar är viktiga, är de inte tillräckliga för att nå 1,5-gradersmålet i Parisavtalet.

En viktig orsak är att effektivisering ofta leder till ökad konsumtion, vilket minskar eller helt upphäver den miljömässiga nyttan. Det som kallas rekyleffekter kan uppstå både inom samma område – till exempel genom ökad användning av en mer energieffektiv produkt – och mellan områden, där resurser som sparas inom ett område används för konsumtion i ett annat, som i vissa fall kan ha ännu större miljöpåverkan.

– Det kan vara att man köper en elbil och sparar pengar, som man sedan använder för att flyga till Thailand med, säger hon.

En annan teori som Oksana Mont framhåller är moral-licensing. Det innebär att människor köper en hållbar produkt, som exempelvis en tröja på second hand, och därefter tänker att de har en ”moralisk rättighet” att köpa en ny tröja.

– I Sverige har vi sett en ökad acceptans när det kommer till second handkläder. Samtidigt konsumerar vi också mer nyproducerade kläder. Då spelar det ju ingen roll att vi köper mer second hand, säger hon.

I takt med att konsumtionen ökar, noterar Oksana Mont hur de produkter som säljs håller allt sämre kvalitet.

– Det var mycket bättre förr. Kläder tappar snabbt färgen, eller ändrar form efter bara några tvättar. I grunden handlar det om att företagen tjänar mer på att producera stora volymer och locka människor att handla mer, i stället för att designa hållbart från början, säger hon.

Så vänder vi trenden

Så vad krävs för att vända trenden? Oksana Mont menar att det behövs ändrat synsätt på flera fronter. Företag, alltså de som producerar och tjänar pengar på den snabba konsumtionen, har ett stort ansvar för att skapa förändring konstaterar hon.

– Det finns företag som jobbar med att öka graden av återvunnet material exempelvis. Så det finns goda exempel, men det är just det… Alltså bara goda exempel. Det som krävs är att de goda exemplen skalas upp, med till exempel cirkulära affärsmodeller och delningstjänster. Men också att skära ner på volymerna genom att förebygga överproduktion, säger hon och fortsätter:

– Vi jagar ständigt tillväxt, men på en planet med begränsade resurser behöver vi i stället utveckla en stabil och resilient ekonomi som kan säkerställa välbefinnande och välfärd – även när BNP fluktuerar. Välmåendet i samhället bör inte minska bara för att ekonomin gör det.

Det kan politiken göra

Politiken har också ett stort ansvar, fortsätter Oksana Mont. Där menar hon att det går lite framåt på EU-nivå, men bakåt i Sverige på nationell nivå.

– På nationell nivå fokuserar man nästan enbart på teknologiska lösningar för den gröna eller inte så gröna omställningen. Många kommuner jobbar däremot på väldigt bra med hållbar samhällsplanering, och är duktiga på att driva på mot hållbar konsumtion samt stödja företag som satsar på delningstjänster och reparationer, avslutar hon.