Identifiera enerigläckage
Energideklarationen består av två A4-sidor där energijägaren, det vill säga den person som går igenom fastigheterna systematiskt undersöker byggnadernas ventilationsflöden, isolering, kylsystem och regleringsutrustning. Man undersöker tak, väggar, golv, fönster och köldbryggor för att identifiera värmeläckage.
– Sedan omvandlar vi informationen till ett åtgärdspaket där vi skriver upp vad investeringen kostar, återbetalningstid och miljövinster, berättar Anders Björbole som är en av KBABs energijägare.
Energisnålt miljonprogramområde
Ett av de bostadsområden KBAB effektiviserat är miljonprogramsområdet på Orrholmen. Husen är byggda i mitten av 60-talet och i samband med att de skulle renoveras, passade KBAB på att tilläggsisolera fasader och vindar, byta fönster och balkongdörrar och ändra styrningen av ventilationssystemet. Dessutom reglerades frånluftsfläkten i tvättstugan då det visade sig att den omsatte lika mycket varmluft som alla de 56 lägenheterna tillsammans.
Första renoveringen blev klar i november för ett år sedan och enligt KBABs beräkningar kommer energianvändningen i husen att minska från 150 kWh/m2 till 90 kWh/m2 per år.
– Tidigare var vi tvungna att värma husen efter nivån i de sämst isolerade lägenheterna. Genom att vi får ett bättre skal på husen blir det lättare att justera energin och därmed spar vi pengar, konstaterar Anders Björbole.
I omkring 20 procent av bostadsbeståndet har KBAB också installerat digital teknik för att mäta kundernas individuella förbrukning av vatten och el. Syftet är att var och en ska stå för sina egna kostnader istället för förbrukning av vatten och el i lägenheter och tvättstugor är inbakad i hyran.
– Det är häpnadsväckande hur förbrukningsmönstren förändras när kunderna själva får betala, säger Mats Enmark och berättar att förbrukningen initialt brukar sjunka med mellan 30-35 procent för att långsiktigt stanna på en 20-25 procentig minskning.
Höghus utan värmesystem
KBAB har också långt gångna planer på att bygga ett höghus utan ett traditionellt värmesystem med totalt 44 lägenheter. Bygglovet är klart och under hösten ska de första spadtagen tas. De tänker också avveckla sitt fjärrvärmeberoende och planerar att bygga tio vindkraftverk i Vänern tillsammans med sex andra intressenter. Redan idag har de två solfångare i drift, men även här finns planer på att bygga ut.
– Att jobba med förnybar energi och energieffektivisering är ett sätt för oss att få kontroll över våra elkostnader och minska vårt beroende av prisändringar på marknaden, konstaterar Mats Enmark och menar att det också är nödvändigt att få ned kostnaderna för att deras miljonprogramsområden från 60-talet ska kunna konkurrera med de nyare lägenheter som byggs i området.
Generellt är Mats Enmark positiv till den nya lag om energideklarationer som väntas komma i vinter.
– Gör man bara sin deklaration för att uppfylla lagstiftningen blir den inte mer än en pappersprodukt, men används energideklarationen som beslutsunderlag för investeringar är den ett bra verktyg.
Fakta//Förslag om energideklarationer:
Från den första januari 2006 kan den som ska bygga eller sälja en fastighet bli tvungen att upprätta en energideklaration. Lagförslaget innebär i korthet att byggnadsägare blir skyldiga att med hjälp av en energiexpert upprätta en energideklaration när en byggnad ska uppföras, säljas, hyras ut eller överlåtas. Dessutom ska alla byggnader som är större än 1 000 kvadratmeter och där offentlig verksamhet bedrivs, förses med energideklarationer. I betänkandet lämnas också förslag på vilka uppgifter som energideklarationerna ska innehålla och hur beräkningen av energiprestanda ska genomföras. Enligt utredningen ska energideklarationer i flerbostadshus och större byggnader med offentliga lokaler kunna upprättas i förenklade versioner under de första tre åren. Anledningen är energiexperterna inte kommer att hinna med att deklarera alla byggnader samtidigt.
publicerad 9 december 2005