Den organiserade brottsligheten inom miljöområdet ökar i Sverige och i EU, enligt Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), som på måndagen mottog Miljöbrottsutredningens betänkande av utredaren Helena Eckerrot Flodin. Betänkandet innehåller en rad förslag om hur Sverige miljölagstiftning kan stärkas för att enklare upptäcka och utreda miljöbrott.
Förslag: Så ska miljöbrotten minska
Juridik & Politik Skärpta straff, bättre samarbete mellan myndigheter och ett nytt avfallsbrott. Det förslår regeringens utredare för att komma åt den organiserade brottsligheten inom miljöområdet.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Bland annat föreslår Helena Eckerrot Flodin att miljöbrotten ska hanteras i en egen miljöstrafflag, i stället för att ligga i miljöbalken. Hon föreslår också skärpta straff, där uppsåtliga brott ska kunna leda till upp till tre års fängelse och grovt miljöbrott och grovt artskyddsbrott till fängelse i åtta år. Miljöbrott, artskyddsbrott, miljöfarlig kemikaliehantering och otillåten avfallstransport, är några av de brott som identifierats som särskilt attraktiva för organiserad brottslighet.
För att komma åt den organiserade brottsligheten inom avfallsområdet föreslås ett helt nytt brott – avfallsbrott. Hon föreslår också skärpt lämplighetslagstiftning för aktörer som vill etablerare sig på avfallsmarknaden, bättre samordning mellan myndigheter samt att inrätta en samordningsfunktion under polisen.
Utredningen skickas nu ut på remiss.