8 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Vidare fokuserar strategin på cirkulär ekonomi genom en ny lag år 2026, där målet är att 24 procent av allt material ska vara cirkulärt. EU vill också stärka den globala klimathandeln och investera i kompetensutveckling för att säkra arbetstillfällen inom den gröna industrin. Strategin ses som en uppföljare till den gröna given och ska skapa långsiktig stabilitet för europeisk industri.

Omnibus – omfattande lättnader i EU:s hållbarhetsregler

I samband med lanseringen av den gröna industristrategin lade EU-kommissionen också fram det omtalade Omnibusförslaget, som innebär omfattande förenklingar i flera hållbarhetslagar, inklusive CSRD, EU-taxonomin och due diligence-lagen. Enligt förslaget kommer cirka 80 procent av företagen undantas från CSRD:s rapporteringskrav, och tidsfristen för införandet skjuts upp med två år. Due diligence-kraven minskas genom att ansvaret begränsas till direkta affärspartners, och rapporteringsfrekvensen sänks från årligen till vart femte år.

CBAM-regelverket förändras också, där mindre importörer undantas och enklare rapporteringskrav införs. EU-kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis motiverar ändringarna med att minska den administrativa bördan och skapa bättre förutsättningar för investeringar och jobbskapande. Samtidigt har miljörörelsen uttryckt farhågor om att förändringarna kan försvaga EU:s hållbarhetsmål.

Delade meningar hos experterna om EU:s Omnibusförslag

EU-kommissionens Omnibusförslag väcker blandade reaktioner bland experter. Medan vissa ser det som en nödvändig förenkling av hållbarhetskraven, varnar andra för en ambitionssänkning. Josefin Borg på Ramboll uttrycker oro över att minskade rapporteringskrav kan bromsa företagens hållbarhetsomställning, medan Maria Mårtensson på WSP menar att det kan frigöra resurser för konkreta åtgärder.

Färre krav på leverantörskedjor inom due diligence-lagen möter särskilt kritik, då ansvarsfördelningen för storföretag försvagas. Outi Alestalo på EY betonar att även om kraven lättas, har många företag redan påbörjat sitt hållbarhetsarbete och bör fortsätta på den inslagna vägen. Samtidigt påpekas att rapportering förblir viktig för investerare och företags transparens i den gröna omställningen.

Hård kritik mot Omnibusförslaget

EU-kommissionens förslag om att sänka ambitionsnivån i hållbarhetslagarna CSRD, CSDDD och EU-taxonomin möts av omfattande kritik. Swedwatch beskriver förslaget som greenwashing och varnar för att det försvårar ansvarsutkrävande och försämrar skyddet för mänskliga rättigheter och miljö. WWF menar att processen gynnat storföretagens intressen och att transparensen hotas.

Den globala standardiseringsorganisationen GRI kritiserar särskilt urvattningen av CSRD, som de menar är avgörande för hållbarhetsdata, innovation och investeringar i Europa. De uppmanar EU-kommissionen och medlemsstaterna att behålla ambitionerna i de kommande förhandlingarna. Kritiker varnar för att förslaget kan undergräva EU:s klimatmål och Green Deal.

Massiv kritik mot omnibusförslaget: ”Enormt hot”

EU enas om utökat producentansvar för textilier

EU-parlamentet och ministerrådet har nått en överenskommelse om utökat producentansvar för textilier. Förslaget innebär att textilproducenter blir ekonomiskt ansvariga för insamling, sortering och återvinning av textilier, där avgiften baseras på hur cirkulär och hållbar produkterna är. Reglerna gäller även e-handelsföretag utanför EU.

Inom avfallsbranschen välkomnas beskedet, då det förväntas driva på utvecklingen av ett cirkulärt textilsystem. Samtidigt påpekar experter att mycket arbete återstår för att bygga upp infrastrukturen för textilåtervinning. Om lagförslaget antas, väntas det träda i kraft senast 2028, vilket innebär att kommunerna tills vidare fortsatt ansvarar för insamlingen.

EU-kommissionen föreslår förbud mot blyammunition och fiskesänken

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att förbjuda bly i ammunition och fiskesänken för att skydda människors hälsa och miljön. Årligen sprids 44 000 ton bly från jakt och fiske i Europa, vilket förorenar vatten och mark samt utgör en fara för människor, djur och vilda arter. Förbudet syftar till att minska blyexponering, särskilt för jägare, deras familjer och djur som äter blyförorenat kött.

Förslaget har fått kritik för att inte tillräckligt reglera sportskytte, där svaga saneringskrav och långa övergångsperioder anses riskera att bibehålla blyföroreningar i miljön. EU:s REACH-kommitté kommer att diskutera och rösta om förslaget, varefter Europaparlamentet och ministerrådet får möjlighet att granska det. Om inga invändningar framförs blir förbudet lag inom EU.

24 länder ansöker om att importera avfall från EU

EU-kommissionen har mottagit 24 ansökningar från icke-OECD-länder som vill fortsätta importera icke-farligt avfall från EU efter den 21 maj 2027. Ansökningarna kommer från bland annat Bangladesh, Egypten, Indien, Nigeria och Vietnam. Den nya avfallsförordningen syftar till att förhindra olaglig avfallshandel och säkerställa miljömässigt hållbar hantering av avfall.

Förordningen innebär skärpta regler för avfallsexport, inklusive ett fullständigt förbud mot export av plastavfall från och med den 21 november 2026. EU-kommissionen kommer att granska ansökningarna och fastställa en första lista över godkända länder senast i november 2026. Länder som inte har ansökt kan fortfarande göra det, men det finns ingen garanti för att deras ansökningar behandlas innan den första listan fastställs.

EU:s teknik för ren energi konkurrenskraftig

EU:s teknik för ren energi är fortsatt konkurrenskraftig, men höga energipriser, beroenden i leveranskedjan och arbetskraftsbrist hotar sektorns globala position. Det framgår av EU-kommissionens ”2025 Competitiveness Progress Report”, som publicerades i veckan. Rapporten betonar att EU historiskt har varit ledande inom nettonollteknologier, men att ökad global konkurrens riskerar att försvaga dess innovationsförmåga.

EU:s förnybara energikällor stod för 48 % av elproduktionen 2024, en rekordnivå, men tillverkningen av teknik för ren energi utmanas av höga produktionskostnader och brist på vissa råmaterial. För att stärka EU:s konkurrenskraft lyfter rapporten behovet av ökad innovationskraft och förbättrad tillverkningskapacitet. Resultaten i rapporten stödjer initiativen Clean Industrial Deal och Affordable Energy Action Plan, som syftar till att stärka EU:s ställning inom nettonollteknologier.