I slutet av oktober presenterade EU sitt förslag till nytt avloppsdirektiv. Det nya direktivet anses vara ett av de viktigaste instrumenten som EU har för att styra avloppsreningsverkens arbete med att skydda miljön och människors hälsa i flera decennier.
IVL: EU:s avloppsdirektiv kan öka klimatavtrycket
VATTEN
EU-kommissionens omarbetade avloppsdirektiv syftar till att minska klimatavtrycket, men riskerar i stället att göra det motsatta. Det visar beräkningar från Svenska Miljöinstitutet, IVL.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Förslaget har kritiserats av bland andra Svenskt Vatten samt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, som menar att direktivet orsakar kostnader utan miljönytta.
I samband med att remissvaren nu har lämnats in stämmer en tredje aktör in i kritiksången.
Anser att förslaget saknar helhetsperspektiv
Det är det Svenska Miljöinstitutet, IVL, som välkomnar en revidering av avloppsdirektivet, men samtidigt anser att förslaget saknar ett ”helhetsperspektiv och en tydligare vetenskaplig förankring”.
Kritiken riktar sig främst mot förslagen om reningen av kväve, samt att Bottenhavet och Bottenviken i direktivet definieras som känsliga områden.
– Våra beräkningar visar att införandet av direktivet skulle ge ökade klimatavtryck och inte minskade. Detta på grund av den ökade dosering av kolkälla till kvävereningen och högre resursförbrukning för införande av läkemedelsrening, säger Linda Kanders på IVL i en kommentar.
Kraftig ökning av VA-taxan
Enligt IVL:s beräkningar skulle förslag i direktivet också leda till stora och kostsamma ombyggnadsbehov för 90 procent av alla medelstora och stora reningsverk, vilka tar emot vatten från omkring hälften av Sveriges befolkning.
– Det skulle i sin tur leda till att VA-taxan i snitt behöver höjas med cirka 400 kronor per person och år i berörda kommuner, säger Andriy Malovanyy på IVL Svenska Miljöinstitutet i en kommentar.