Enligt regeringen är det klimatpolitiska ramverket den viktigaste klimatreformen i svensk historia och ger långsiktiga förutsättningar för att genomföra de omställningar som behövs för att lösa klimatutmaningen. Bland annat innebär lagen att varje regering har en skyldighet att föra en klimatpolitik som utgår från de klimatmål som riksdagen har antagit. Varje regering ska också tydligt redovisa hur arbetet med att nå målen fortskrider. För första gången kommer Sverige att ha långsiktiga klimatmål bortom 2020 och ett oberoende klimatpolitiskt råd som granskar klimatpolitiken.
Bred överenskommelse
Bakom förslaget ligger den parlamentariskt tillsatta Miljömålsberedningen. För drygt ett år sedan presenterade de en överenskommelse om det svenska klimatarbetet som nu ligger till grunden för det förslag som riksdagen röstar om idag.
Det långsiktiga målet är att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären för att därefter uppnå negativa utsläpp. Det finns även delmål för 2030 och ett sektorsmål för transportsektorn om en utsläppsminskning på 70 procent.
Miljöorganisationerna har hyllat förslaget, medan bland annat Konjunkturinstitutet varit kritiska till förslaget med hänvisning till att Sverige istället bör utnyttja den klimatpolitik som finns inom EU på ett bättre sätt.
Röstas förslaget igenom träder det i kraft den 1 januari 2018.
Läs även: