Sverige kan få en klimatlag

Den parlamentariskt sammansatta Miljömålsberedningen har fått i uppgift av regeringen att presentera ett klimatpolitiskt ramverk fram till 2050. Nu har partierna i Miljömålsberedningen kommit fram till att ramverket bör stärkas upp av en klimatlag som garanterar att strategin ligger fast, även vid ett regeringsskifte. Syftet med lagen är att den måste följas oavsett vilka som sitter i regeringsposition. Vilka styrmedel och åtgärder som ska genomföras är dock upp till varje regering. En lag blir mer robust och är svårare att ändra än ett riksdagsbeslut.

– Jag är väldigt glad över att samtliga partier i Miljömålsberedningen ansluter sig till idén om en klimatlag. Klimatlagen ger ordning och reda i klimatpolitiken och behövs för att minska utsläppen i den takt som krävs för en globalt hållbar utveckling, säger Stina Bergström (MP), riksdagsledamot och miljöpartiets representant i Miljömålsberedningen.

Vill skärpa målet

Miljömålsberedningen föreslår också att regeringen inrättar ett oberoende klimatpolitiskt råd med uppgift att granska regeringens klimatpolitik. Det finanspolitiska rådet som granskar regeringens ekonomiska politik är en förebild.

Dessutom vill de skärpa dagens klimatmål om noll utsläpp i atmosfären till 2050. De förslår att målet tidigareläggs till 2045. Då ska utsläppen av växthusgaser ha minskat med minst 85 procent, jämfört med 1990. Resterande 15 procent ska neutraliseras via kompensation, exempelvis skogsplantering. Detta innebär att per capita-utsläppen i Sverige hamnar på mindre en en ton per person, vilket ligger i linje med Parisavtalet från december.