Hon ska utreda producentansvaret för textilavfall

Senast 2025 ska textilavfall samlas in separat enligt EUs nya avfallsdirektiv. Nu är bara frågan hur producenterna ska ta hand om de stora mängder textilavfall som uppstår.

Positivt från branschen

Birgitta Losman leder producentansvarsutredningen som ska vara klar 10 december 2020. Det kommer bli ett hektiskt år menar hon.

– Första halvåret handlar om att avgränsa och forma förslagen. Vi ska ha ett förslag framme på hur producentansvar ska se ut i slutet av året. Det är väldigt kort om tid, så det är viktigt att från början jobba med avgränsningarna. Det vore förödande för en sådan viktig fråga om ett producentansvar skulle orsaka en negativ effekt på marknaden, för kommunerna eller för de ideella second-handaktörerna. Ska skarp lagstiftning fram måste den vara bra, menar Birgitta Losman, som också berättar att hon blivit väl mottagen av både näringsliv och kommuner och andra aktörer i frågan:

– De vet att det är skitigt med textil och de vill göra någonting åt det. Så det känns väldigt bra.

Vem är en producent?

Just nu arbetar Birgitta som särskild utredare tillsammans med två nyrekryterade medarbetare i utredningen. De har bland annat uppgiften att definiera vilka som är producenter i juridisk mening. Ser man på andra produktgrupper än textilier så drar man ofta gränsen vid den aktör som sätter produkten på den svenska marknaden. Producenten kan sedan lösa producentansvaret på olika sätt, exempelvis genom att bilda materialbolag.

– Vi måste resonera oss fram till något som kan fungera och som har effekt för miljön. Det är ingen mening att fastställa ett lagförslag som inte fungerar för näringslivet och andra aktörer eller som inte ger avsedd effekt. Vi behöver föra en dialog med så många intressenter som möjligt, säger Birgitta Losman.

Återbruk största miljönyttan

Den största miljönyttan är inte att samla in textilier för fiberåtervinning, utan sker när plaggen får en längre livslängd. Då minskar vattenpåverkan med nästan 50 procent och klimatpåverkan med 49 procent. Därför ligger fokus i utredningen även på att hitta incitament för att uppmuntra till återbruk av kläder, i kombination med ett producentansvar där producenterna faktiskt tar ansvar när plaggen väl blir avfall.

Vilka textilier det handlar om ska även utredas. Birgitta Losman berättar att det rör sig om många produktgrupper inom textilier, som mode, hemtextstil, sjukvårdstextil och teknologisk textil.

– Vi har inte lagt några förslag på definitioner än. Det viktiga för mig är att vi kommer igång och börjar titta på avgränsningarna och tar fram ett sådant avgränsat förslag att vi kan komma igång med producentansvaret, säger Birgitta Losman som vill fokusera på miljönyttan.

Främja cirkulär ekonomi

– Blir det ingen miljönytta finns det ingen mening. Så jag har valt att börja i den änden. Den största miljönyttan skapas genom att förlänga livslängden på plaggen inom modeindustrin. Därför tittar vi mycket på olika strategier för cirkulär ekonomi. Jag vill skapa ett producentansvar som inte triggar ökad avfallsmängd, så klart ska vi snart särsortera vad som är avfall, men vill även fördröja att textil blir avfall, menar Birgitta Losman.

Hon påpekar även att det är mycket viktigt att producentansvaret utformas så att det inte försvårar för affärsmodeller kring uthyrning och återbruk av kläder.

– Helst skulle vi vilja skapa ett producentansvar med styrmedel som främjar förlängd livslängd av textilier, säger hon.

Vilka är de största utmaningarna med en cirkulär ekonomi för textiler?

– En utmaning är att konkurrenslagstiftningen inom EU innebär att det inte är enkelt att gå före från svensk sida, utan att hela EU-systemet är med. Inför vi ett ensidigt regelverk i Sverige kan det ganska snabbt anses vara konkurrenshämmande. Det kan alltså bli svårt för svenska företag som verkar globalt. Vi måste vara försiktiga så att vi inte snedvrider konkurrensen, säger Brigitta Losman och fortsätter:

– En annan utmaning är den extrema blandningen av material. Textilier innehåller många kemikalier och en stor variation av material, vilket gör att återbruk och återvinning försvåras.

Jobbat på båda sidorna

Birgitta Losman är i dag hållbarhetsstrateg på Högskolan i Borås, där hon jobbar med skolans miljö- och hållbarhetsarbete tre dagar i veckan. Hon arbetar även på Science Park Borås, med hållbar konsumtion mot näringslivet. Arbetsveckans resterande två dagar ska hon ägna åt utredningen.

Innan hon började på Högskolan i Borås 2018, arbetade hon som regionråd i Västra Götaland. Där ansvarade hon för näringslivs-, infrastruktur- och forskningsfrågor i åtta år. Innan dess har hon arbetat med utvecklingsbistånd och informationshantering.

Hon har även suttit i ledningen för Sveriges kommuner och landsting, SKL (nu SKR), där hon ledde en beredning. Det gör att hon har erfarenhet av att arbeta mellan olika nivåer.