Hamnbottnar kandidater för metallåtervinning i framtiden

Forskning Det kan finnas värdefulla metaller i bottensedimenten i bland annat Göteborgs hamn. Framåt kan metallutvinning ur sedimenten bli aktuell, visar forskning från Chalmers tekniska högskola.

Hamnbottnar kandidater för metallåtervinning i framtiden
Foto: Chalmers

Ämnen som finns i samhället hamnar tillslut i sjöar och hav. I städer som Göteborg hamnar det mesta i havets sediment. Med den vetskapen har forskare från Chalmers studerat möjligheten att utvinna exempelvis kobolt ur sedimenten.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– När vi analyserar sediment hittar vi metaller som man normalt sett inte bryr sig om att testa för – med tanke på att de inte är särskilt miljöskadliga, men faktum är att de faktiskt kan vara ekonomiskt intressanta, säger Anna Norén, doktorand vid Chalmers, och författare av studien.

Vinster för miljön

Anna Norén menar att utvinning av metaller på sikt kan göra att kostnaden för till exempel muddringsoperationer går ned. Samtidigt finns det miljömässiga vinster i att minska brytning av nya metaller.

– Jag undersöker om det finns ett ekonomiskt värde i de metaller vi hittar i sediment, och en av de metaller vi ser att det kan finnas potential för är kobolt. Halterna är visserligen inte jättehöga, men i och med att priset på kobolt är mycket högt, att det är en konfliktmineral och att tillgången är liten, är det ändå intressant, säger hon.

Kobolt används i batterier och legeringar. I framtiden tros metallpriserna öka, samtidigt som det kommer att kosta mer att deponera massor. Lika troligt är att metoderna för att utvinna metaller blir både bättre och effektivare.

Tagit fram checklista

I forskningen har Anna Norén utgått från sex olika svenska fallstudieplatser, där olika hanteringsstrategier för massor från muddrade sediment genomförts. Av dessa har hon sedan tagit fram en checklista som beslutsfattare kan använda sig av.

I den sammanvägs olika alternativ och vad alternativen har för påverkan – positivt och negativt. Metoden ger svar på hur miljön påverkas kortsiktigt och långsiktigt och undersöker potentialen för metallåtervinning för att få med det i beslutsprocessen.

– På vissa platser som till exempel småbåtshamnar handlar behovet kanske mindre om muddring, och mer om förhållningssättet till förorenade sediment. Då kan det bästa vara, både ur miljömässiga och ekonomiska aspekter, att låta sedimenten ligga kvar orörda under vattenytan, säger hon.

Sediment som fyllnadsmaterial

Nästa steg i processen är att undersöka hur man kan hantera de stora sedimentmassorna. Efter utvinning av mer eller mindre värdefulla metaller ur sediment, vill man kunna återanvända resten som fyllnadsmaterial. Men för att göra det måste man vara säker på att massorna inte läcker ut några farliga ämnen.

– Här finns behov av ytterligare forskning, och behoven är särskilt stora nu när det är så enorma mängder av sediment som omhändertas, bland annat när hamnar och farleder muddras för allt större och mer djupgående fartyg. Utmaningen är att få till en process som är effektiv, billig och skonsam mot miljön. Tuffa men inte omöjliga krav, berättar Anna Norén.

Läs mer om forskningen här.

 

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste