Det har gått över en månad sedan EU:s hållbarhetsrapporteringskrav, CSRD, eller Corporate Sustainability Reporting Directive, började gälla. Bland de företag som hittills omfattas pågår det ett febrilt arbete med att navigera i den nya rapporteringsdjungeln.
Elgigantens hållbarhetschef: Så sätter vi CSRD-rutinen
Hållbarhetredovsining På elektronikjätten Elgiganten arbetas det febrilt med att samla in data, skapa långsiktiga strategier samt involvera alla avdelningar i hållbarhetsarbetet – allt för att sätta rutinen för EU:s nya krav på hållbarhetsrapportering, CSRD. Bolagets hållbarhetschef Tony Ottebjer-Winkler berättar om hur arbetet går hittills.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Med närmare 3 600 anställda och en omsättning på över 16 090 miljoner kronor är elektronikjätten Elgiganten ett av de större bolag som är först ut att omfattas av kraven.
För Miljö & Utveckling berättar Elgigantens drifts- och hållbarhetschef Tony Ottebjer-Winkler om det omfattande arbete som just nu pågår för att sätta grunden för CSRD.
1. Hur tänker ni angripa CSRD – vilka konkreta åtgärder ska ni genomföra?
– Vi har påbörjat ett tvärsektoriellt projekt med flera olika avdelningar inom företaget där vi arbetar med en GAP-analys samt analyser och insamling av datapunkter i samband med ESRS, inklusive den dubbla väsentlighetsanalysen.
2. Hur kommer er hållbarhetsrapportering skilja sig från tidigare år?
– Den största skillnaden kommer förmodligen bli ett mycket mer detaljerat arbete med rapporteringen av Scope 3. Vi kommer även samla in mer data än tidigare inom ett antal andra områden, exempelvis gällande biologisk mångfald och ekosystem (ESRS E4).
3. Hur långt har ni kommit med arbetet?
– Vi har kommit en bra bit på vägen redan men har förstås fler datapunkter att samla in, och långsiktiga strategier att fastställa. I tillägg har vi som företag sedan flera år tillbaka konstaterat att en omställning mot ett mer cirkulärt samhälle är nödvändig, och därmed redan identifierat och implementerat ett flertal åtgärder mot ett sådant mål; både på ett miljömässigt-, ett socialt- och ett ekonomiskt plan. Att vi redan påbörjat den typen av arbete tror jag kommer underlätta när vi sätter oss in i att få till rutinerna med CSRD-arbetet.
4. Vilka är de största utmaningarna?
– Att få en överblick över vilken information som saknas och att påbörja många av dessa processer för första gången är bland de största utmaningarna, tillsammans med faktumet att vi arbetar med otroligt många leverantörer från vilka vi redan får in mycket information men som vi kommer behöva samla in än mer ifrån.
– Vi vet förstås även att hållbarhet går in i de flesta aspekter av en verksamhet, vilket CSRD kommer hjälpa till att belysa, men detta kommer också innebära att fler personer och fler avdelningar blir involverade i olika delar av hållbarhetsarbetet- och rapporteringen, vilket i en del fall kommer bidra till en omställningsperiod innan arbetet till sist faller sig naturligt.
5. Hur ser ni på den dubbla väsentlighetsanalysen?
– Den dubbla väsentlighetsanalysen ser vi som en möjlighet att samla in än mer information om sådant som gynnar våra kunder, våra medarbetare, samhället i stort, och förstås miljön. Genom att regelbundet se över vilken påverkan vi kan ha på vår omgivning och vilken påverkan vår omgivning kan ha på oss kan vi bidra till en mer hållbar utveckling och samtidigt rusta oss för framtiden och eventuella risker.
– Relaterat till miljödelen av den dubbla väsentlighetsanalysen har vi redan en viss grund att utgå ifrån i samband med vårt ISO 14001-certifierade miljöledningssystem, inom vilket vi exempelvis har identifierat företagets betydande miljöaspekter. Utifrån dessa har vi tagit fram mål och rutiner som följs upp och uppdateras kontinuerligt i syfte att minska vår miljöpåverkan, och i detta arbete finns en bra systematisk metod implementerad. Att arbeta med framförallt påverkansväsentlighet ser vi kan stärka vårt befintliga arbete inom miljöledningssystemet, samtidigt som väsentlighetsanalysen i sin tur kan underlättas av att vi redan har en grund att utgå ifrån. Detsamma gäller den sociala aspekten där vi har ett kompetent HR-team som arbetar med den typen av frågor sedan innan.
– Den finansiella väsentligheten blir förmodligen en nyttig övning för de flesta företag, och något som går i linje med att hållbarhet bör genomsyra hela verksamheten. Vi har fortfarande en väg att gå i detta arbete, men att vi påbörjat arbetet med mer cirkulära modeller, och förståelsen att vi behöver förlänga livslängden på elektronikprodukter, kommer garanterat underlätta i den finansiella väsentlighetsprocessen.
6. Upplever ni att ni har den data som behövs? Både vad gäller kvantitet och kvalitet?
– Vi arbetar med att kontinuerligt utveckla vårt hållbarhetsarbete och göra det till en naturlig del av en så stor del av verksamheten som möjligt. Vi har således redan en bra mängd data, exempelvis inom Scope 1, 2 och 3, men vi behöver absolut fortsätta samla in mer. Informationsinsamlingen kopplad till ESRS E4 blir till exempel mer omfattande än innan för oss.
7. Vilka möjligheter och fördelar ser ni i CSRD-arbetet?
– CSRD kommer belysa många fler delar av hållbarhetsarbetet än innan och bidra till att hållbarhet blir en mer naturlig del av hela verksamheter. En standard som denna kommer pusha på utvecklingen i stort, vilket är av yttersta nödvändighet. Att det dessutom blir en gemensam standard och en allmän förväntan kommer även underlätta när vi som rapporterar behöver få in information från våra leverantörer. Det i sin tur kommer göra det lättare för oss att dela information med våra kunder.