NÄR LUND 2024 utsågs till ett ”Grönt föredöme” av Gröna mobilister löd motiveringen: ”För minskande biltrafik tack vare satsning på alternativen till bilen och utveckling av stadsmiljöer som prioriterar dessa alternativ, samt för mycket låga koldioxidutsläpp från nya bilar.”
Hållbara transporter – tipsen från föregångskommunerna
Tema Transporter Hur lyckas kommuner minska biltrafiken och samtidigt få fler att resa hållbart? I Lund handlar framgången om långsiktighet och en strategi som överlevt politiska skiften. I Vännäs är det satsningar på kollektivtrafik, gång- och cykelvägar och ett starkt lokalt engagemang som gör skillnad. Här delar de med sig av sina erfarenheter – och råd till andra kommuner.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Att kommunen lyckats där många andra kämpar, förklarar Per Eneroth, strategichef och mobilitetsstrateg på Lunds kommun, med ett ord: Lunda-Mats.
– Jag tror anledningen till att vi fått den här framgången är att vi haft en strategi som hållit i 25 år. Den är väldigt övergripande och självklar och har gjort att man tycker det är vettigt, oavsett politisk färg, säger han till Miljö & Utveckling.
LUNDAMATS – LUNDS miljöanpassade transportsystem – antogs för första gången i slutet av 1990-talet. Strategin byggde vidare på ett avgörande beslut redan på 1970-talet, när många svenska städer rev stadskärnor för att bygga motorleder.
– I Lund sa man: nej, stadskärnan är för viktig för att fördärvas av bilar. Man gjorde den rätt bilfri redan då. Inte helt, men man tog det steget.
När Lundamats kom på plats blev det ett mer strukturerat arbete med mål och åtgärder för cykel, kollektivtrafik och arbetsresor. Och framför allt: strategin fick stark politisk förankring.
– Den blev så väl etablerad att den överlevde politiska skiften. Även om vi bytte från röd till blå majoritet nästan varje val revs den aldrig upp, säger Per Eneroth.
SEDAN DESS HAR strategin uppdaterats flera gånger. Den nuvarande versionen, Lundamats 3, är bredare och omfattar också stadsutveckling. Resultaten är tydliga: trots befolkningsökning har biltrafiken minskat.
– Från 2011 till 2023 har trafiken minskat med 35 procent, samtidigt som befolkningen ökat med 10–15 procent. Vårt bilresande minskar, och med fler elbilar går koldioxidutsläppen ner rätt kraftigt.
För andra kommuner som vill ta efter Lunds exempel lyfter han fram vikten av långsiktighet och en tydlig strategi med brett stöd.
– Nyckeln är att göra en strategi som är så självklar att man kan hålla fast vid den över tid. Då fastnar man inte i bråk om enskilda parkeringsplatser, utan håller diskussionen på ett högre plan.
EN ANNAN NYCKEL menar han är att ändra ordningen i hur trafikfrågor diskuteras.
– När vi pratar om trafiksystem i Lund börjar vi alltid med gång och cykel – sen kollektivtrafik. Om det inte går, då får vi fixa en bilväg också. I de flesta kommuner börjar man tvärtom med bilen. Här har vi vänt på ordningen. Det är nyckeln, men det tar tid, säger Per Eneroth.
VÄNNÄS KOMMUN BLEV även de ett ”Grönt föredöme” 2024 – med motiveringen att de lyckats minska bilismen genom satsningar på kollektivtrafik, samtidigt som andelen elfordon bland nyregistrerade bilar är ovanligt hög.
Bakom utmärkelsen ligger flera års arbete med att skapa bättre förutsättningar för hållbara resor, menar Frida Hallgren, verksamhetsutvecklare på Vännäs kommun. Kommunen har bland annat antagit en trafikstrategi som lett till satsningar på gång- och cykelvägar, pendlarparkeringar och upprustade hållplatser. Tåget och den utökade busstrafiken har gjort det möjligt för fler att välja bort bilen.
– Det handlar om att jobba brett för att underlätta det hållbara resandet, både inom centralorten och för att kunna ta sig till sin hållplats för kollektivtrafiken. Allt arbete utgår från Trafikstrategin och vår gemensamma planering för kommunens utveckling, säger Frida Hallgren till Miljö & Utveckling.
HON BETONAR ATT Region Västerbotten har det huvudsakliga ansvaret för kollektivtrafiken över kommungränserna, men att kommunen sett sin roll i att komplettera med satsningar som gör det enklare för invånarna att resa hållbart.
– Vi har tittat över gång- och cykelvägarna, hur vi rör oss i samhället och hur nya bostadsområden ska utformas. Det är också viktigt att fräscha upp hållplatserna och se till att de är tillgänglighetsanpassade. Det gör det bättre för resenärerna.
EN ANNAN FAKTOR bakom utmärkelsen är den höga andelen elbilar i kommunen. Här spelar både korta pendlingsavstånd och en stark lokal miljömedvetenhet in.
– Vännäs är en pendlingskommun med ett kort avstånd till Umeå. Jag tänker att det korta avståndet gör det exemplariskt för pendling med elbil eller olika typer av hybrider, säger Frida Hallgren.
Hon pekar också på invånarnas engagemang.
– Det är många företag, näringar och privatpersoner som jobbar med hållbara frågor i Vännäs. Många brinner för hållbarhetsfrågor helt enkelt.
FÖR ANDRA KOMMUNER som vill gå samma väg lyfter hon vikten av att tänka brett och långsiktigt.
– Satsa på att ge förutsättningar att röra sig mer hållbart i samhället. Titta inte bara på tidtabeller, utan också det som är runt omkring – infrastrukturen, gång- och cykelvägar, förutsättningar att ta sig till hållplatsen med mera, avslutar Frida Hallgren.


