Fredrik Moberg: ”Varje art är värd att kämpa för”

– Om vi framställer korallreven som ännu skörare än de är riskerar vi att människor slutar agera. Det är viktigt att förstå att även små insatser gör skillnad. Varje tiondels grad vi kan undvika i uppvärmning är en seger, säger Fredrik Moberg.

Den insikten genomsyrar mycket av hans arbete – från forskning och populärvetenskap till engagemang för att kommunicera klimat- och miljöfrågor. Alltid på ett sätt som skapar både förståelse och engagemang.

Fredrik Moberg konstaterar också att klimatkrisens komplexitet sträcker sig långt bortom korallreven.

– Vi behöver en omfattande omställning av vårt ekonomiska system. Det räcker inte med sopsortering och lite mer hållbara produkter. Vi måste förändra grundstrukturerna för att skapa ett hållbart samhälle, säger han.

Fredrik Moberg inspireras också av naturens lösningar – som han menar är en nyckel till framtida innovationer. Termitstackar som efterliknats för att konstruera klimatsmarta ventilationssystem, fladdermöss som bidragit till medicinska framsteg och skalbaggar som visat vägen till vattenutvinning i öknen är bara några exempel.

– För mig är det fascinerande att inte bara se naturen som ett offer för mänsklighetens kortsiktighet och girighet, utan också som en inspirationskälla och mentor för att hitta hållbara lösningar på våra problem, säger han.

Ett annat återkommande tema i Fredrik Mobergs arbete är vikten av samarbete – mellan forskare, politiker, företag och civilsamhället. Han menar att långsiktighet och ett brett perspektiv är avgörande för att lyckas.

– Mångfald är viktigt, både i naturen och i hur vi arbetar med människor. För att nå hållbarhetsmålen måste vi få människor som vanligtvis inte samarbetar att mötas och arbeta tillsammans, säger han.

Från en uppväxt i Stockholms förorter till en karriär som forskare, författare och kommunikatör har Fredrik Moberg låtit sitt engagemang för hållbarhet och natur leda vägen. Även om resan varit brokig, har han alltid haft ett tydligt mål – att göra vetenskap begriplig och tillgänglig för fler.

– Som ung trodde jag att jag skulle bli klimatjournalist. Men livet tog en annan riktning, och jag disputerade i marinbiologi med fokus på korallrev – deras betydelse för människan och hur de påverkas av mänskliga aktiviteter som överfiske, klimatförändringar och andra miljöhot, säger han.

Fredrik Moberg har i dag flera roller. Han arbetar på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, som han var med och grundade 2007. Dessutom driver han Albaeco, en organisation som arbetar med forskningskommunikation, folkbildning och rådgivning. Där stödjer han företag, myndigheter och organisationer i deras arbete för en mer hållbar framtid. Utöver detta är han författare och engagerad i en rad olika projekt och initiativ.

Även om Fredrik Mobergs föräldrar inte arbetade med naturfrågor, har de alltid haft ett starkt naturintresse. Stora delar av hans somrar tillbringades i Stockholms skärgård, där familjen bland annat samlade och pressade blommor till herbarier – något han som tonåring tyckte var otroligt töntigt.

– Jag gick i en förortsskola i Akalla där studier inte stod högt i kurs. Om man, som jag, gillade att plugga, blev man retad, särskilt i sjuan och åttan. I nian ändrades stämningen när fler insåg vikten av skolan för att komma vidare i livet, säger han.

När det blev dags för gymnasiet flyttade familjen till Solna. För Fredrik, som spelade mycket basket och redan hade många vänner där, kändes flytten som att ”komma hem”.

– Jag valde naturvetenskapsprogrammet och plötsligt var jag omgiven av andra plugghästar, precis som jag, säger han.

Efter examen, några ströjobb och en termin med geovetenskap började Fredrik Moberg studera naturvetarlinjen vid Stockholms universitet.

– När jag pluggade på biologilinjen – som då kallades naturvetarlinjen med inriktning mot biologi – var utbildningen upplagd så att man började med grunderna i kemi under en och en halv termin. Därefter gick vi successivt vidare till allt större beståndsdelar: från cellbiologi, mikrobiologi och molekylärbiologi till botanik, zoologi och ekologi, säger han.

Fredrik Moberg valde slutligen att specialisera sig inom systemekologi, ett område som fokuserar på hur hela ekosystem fungerar och samverkar – både internt och i relation till människan.

– Det var också inom systemekologin som jag senare valde att doktorera, berättar han.

En del av institutionen för systemekologi var senare med och bildade Stockholm Resilience Centre, medan andra delar slogs ihop med den botaniska institutionen, som i dag heter Department of Ecology, Environment and Plant Sciences, DEEP.

Till skillnad från många av sina studiekamrater, som drömde om att bli marinbiologer och äventyrare i stil med Jacques Cousteau, hade Fredrik Moberg ett annat fokus. Han var mer intresserad av hållbar utveckling och miljöfrågor.

– Så småningom växte mitt intresse för korallrev, tack vare deras enorma biologiska mångfald och deras avgörande betydelse för människan. Det var faktiskt lite av en slump att jag hamnade inom det här området, berättar han.

För att genomföra sitt examensarbete i Thailand behövde Fredrik Moberg ta ett dykarcertifikat. Upplevelsen blev en milstolpe och gav honom en helt ny förståelse för sina Jacques Cousteau-älskande klasskamraters fascination för marinbiologi.

– Att dyka ned på ett tropiskt korallrev första gången var en riktig ögonöppnare. Det var helt otroligt och något jag aldrig kommer att glömma, säger han.

När Fredrik Moberg bestämde sig för att satsa på korallrevsforskning i mitten av 1990-talet möttes han av skepticism från flera kollegor på den forskningsinstitution där han då var verksam. De menade att det skulle vara omöjligt att bedriva konkurrenskraftig forskning inom området, särskilt jämfört med forskare från USA och Australien, som inte bara hade korallrev i sina egna vatten utan också decennier av erfarenhet.

Men i stället för att låta sig avskräckas blev han och några kollegor snarare sporrade av utmaningen. På samma sätt som under sin utbildning – där han började med att fördjupa sig i små detaljer innan han kunde se de större sammanhangen – valde han att tillämpa samma strategi i sitt avhandlingsarbete.

– Jag och en studiekamrat började med att studera enskilda korallarter och deras fysiologiska reaktioner på olika typer av miljöstress. Med tiden övergick jag till att arbeta mer med ekologisk ekonomi, där jag undersökte korallreven som naturresurser och deras betydelse för människor, ekonomier och samhällen i stort, säger han.

Examensarbetet gick så bra att det senare kunde publiceras i en ansedd vetenskaplig tidskrift, något han än idag är väldigt stolt över.

– Det fick mig att börja fundera på om jag kanske borde ta steget vidare och doktorera inom området – och det var precis vad jag gjorde, berättar han.

2007, när Stockholm Resilience Centre, SRC, formellt bildades, hade Fredrik skrivit klart sin doktorsavhandling och varit med och bildat Albaeco.

– Jag och Albaeco var med och skrev ansökan för att etablera centret, med särskilt fokus på den delen som handlade om kommunikation. Vid den här tiden hade jag nästan helt lämnat min egen forskning för att i stället fokusera på forskningskommunikation och att se till att forskningsresultat når ut och används i samhället, berättar han.

Albaeco, där Fredrik Moberg i dag arbetar på halvtid, var då en del av SRC och ansvarade för mycket av kommunikationen. Efter några år blev Albaeco en självständig organisation.

– På SRC har jag en varierad roll som kommunikationsrådgivare, forskare och lärare. Just nu handleder jag en doktorand, bland annat. SRC är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum som samlar en bred palett av kompetenser – ekonomer, ekologer, statsvetare, jurister, historiker, kemister, med mera. Målet är att tillsammans undersöka hur vi kan ställa om våra samhällen för att minska vår negativa påverkan på planeten och se till att så många som möjligt kan leva goda liv inom de planetära gränserna, förklarar han.

Vid sidan av sina roller som forskare och kommunikatör är Fredrik Moberg också populärvetenskaplig författare. Hans första bok, Den uppfinningsrika planeten, som utkom 2021, utforskar begreppet biomimikry och hur vi kan inspireras av naturens lösningar för att lösa mänskliga problem.

– Fröet till projektet såddes redan 2008, när jag skrev om biomimikry i slutkapitlet till Naturskyddsföreningens årsbok Grön design. Det fick så bra respons att jag bestämde mig för att skriva en hel bok om ämnet, berättar han.

Fredrik förklarar att idén till boken legat och grott i över tio år innan han äntligen kom i gång.

– För mig är det fascinerande att inte bara se naturen som ett offer för mänsklighetens kortsiktighet och girighet, utan också som en inspirationskälla och mentor för att hitta hållbara lösningar på våra problem, säger han.

Under pandemin fick han slutligen tid att börja skriva på boken. Han beskriver skrivprocessen som en fristad och en möjlighet att verkligen fördjupa sig i ämnet. Tack vare ett stipendium inom populärvetenskap från Natur & Kultur kunde han också ta tjänstledigt och satsa fullt ut på projektet.

– Under många år har jag försökt kommunicera naturens betydelse till människor som kanske inte vanligtvis bryr sig om miljöfrågor. Jag ser boken som ett roligt och positivt sätt att skapa intresse. Den erbjuder en lösningsfokuserad ingång, vilket är en kontrast till forskningskommunikationens ofta problemorienterade fokus. Det är ett spännande sätt att nå ut med budskapet, förklarar han.

I boken presenterar han över hundra exempel på hur naturen inspirerar till nya lösningar. Det kan röra sig om att härma en form, en process eller hela ekosystem. Ett välkänt exempel är termitventilation, där forskare har studerat hur termiter ventilerar sina stackar på savannen. Denna princip har använts för att utveckla resurssnål och klimatsmart luftkonditionering, även för stora skyskrapor. Resultatet kan innebära energibesparingar på upp till 90 procent jämfört med traditionella, fossilbränslebaserade system.

Ett annat exempel är tekniker som utvinner vatten ur luftens fuktighet, inspirerade av skalbaggar som lever i öknen. Inom medicin har forskare studerat elefanter för att förstå deras skydd mot cancer, och fladdermössens immunförsvar har gett värdefulla insikter i kampen mot coronavirus.

– Jag blev överraskad av den positiva responsen på boken och blev inbjuden till mediala sammanhang som jag aldrig hade väntat mig. Att skriva boken var mest en rolig utmaning, men resultatet överträffade alla förväntningar. Den hamnade bland annat på Svenska Dagbladets förstasida, jag blev intervjuad av Malou von Sivers i TV4 och fick en lång artikel i Dagens industri, säger han.

Han berättar vidare att det är fascinerande hur hans arbete med dessa frågor under många år plötsligt fick uppmärksamhet när han skrev en bok som var tillgänglig för en större publik.

– Någon sa till mig att faktaböcker inte gör dig rik, men de fungerar som ett väldigt dyrt visitkort, berättar Fredrik Moberg.

Ett genomgående tema i Fredrik Mobergs arbete är att göra vetenskap tillgänglig och nå ut till en större allmänhet – något som också har blivit en central del av hans arbetsfilosofi.

– Jag har alltid varit engagerad i att få personer med olika bakgrund att mötas och arbeta tillsammans för att lösa problem. Det är också kärnan i Stockholm Resilience Centre, där forskare från olika discipliner samarbetar tätt. Att arbeta tvärvetenskapligt och bygga broar mellan forskare och andra aktörer är något jag verkligen brinner för. För mig handlar forskning inte bara om kunskap för kunskapens skull, utan om att omsätta den i lösningar som kan göra verklig skillnad i samhället, säger han.

Ett tydligt exempel på Fredrik Mobergs arbetsfilosofi är projektet Coral Guardians, där Albaeco och SRC kombinerade miljö-, klimat- och hållbarhetsfrågor med kultur och musik. Genom initiativ som välgörenhetskonserter och seminarier till förmån för världens korallrev ville projektet inte bara sprida kunskap utan också skapa engagemang på djupet.

– Det handlar inte bara om snabba kommunikationsinsatser. Det är lika viktigt att arbeta långsiktigt med att förankra värderingar. Samarbeten med kulturskapare och musiker har varit oerhört givande för oss som forskare. Dessutom har det visat sig vara ett effektivt sätt att nå målgrupper som vi annars kanske inte hade nått fram till, säger Fredrik Moberg.

Initiativet föddes när sopransaxofonisten Anders Paulsson kontaktade SRC.

– Efter en konsert på Musikaliska i Stockholm år 2011 utvecklade vi projektet vidare och genomförde konserter på platser som Hawaii, Zanzibar, Filippinerna och Liberia. Dessa konserter förenade musikens kraft med dialoger mellan naturvårdare och forskare som arbetar med korallrevsfrågor. Projektet är inte särskilt aktivt just nu, men vi har spännande saker på gång, berättar han.

År 2024 publicerade Fredrik Moberg sin senaste bok, Korallernas planet, där han ännu en gång tacklar ett stort och komplext ämne på ett tillgängligt och inspirerande sätt.

Utmaningen, berättar Fredrik Moberg, var att skriva om korallreven utan att låta den dystra verkligheten dominera, trots de många negativa prognoserna om hur klimatkrisen påverkar dem. I stället blev boken en hyllning och kärleksförklaring till världens korallrev, som genom historien varit avgörande för både mänskligheten och planetens ekosystem.

– Koraller är oerhört känsliga för varmare vatten. Redan en temperaturökning på bara ett par grader under en till två veckor kan få förödande konsekvenser. När vattnet blir för varmt rubbas balansen mellan koralldjuret och den mikroalg som lever inuti dess vävnader. Mikroalgen, som är avgörande för korallens överlevnad genom fotosyntes, uppfattas då som ett hot och stöts ut, förklarar Fredrik Moberg.

Det är denna process som leder till att koraller bleks eftersom mikroalgerna ger dem deras färg. Utan algerna blir korallerna kritvita och får svårt att överleva om temperaturen inte snabbt återgår till det normala.

– Även om koralldjuren kan fånga mat med sina tentakler och mun, är de i hög grad beroende av energin från symbiosen med algerna för sin metabolism och överlevnad. Utan den relationen har de mycket små chanser att klara sig, tillägger han.

FN:s klimatpanel publicerade sin uppmärksammade 1,5-gradersrapport 2018, där en av de tydligaste slutsatserna gällde korallrev. Prognoserna var dystra: vid en global uppvärmning över 1,5 grader riskerar 70–90 procent av världens korallrev att försvinna, och vid 2 graders uppvärmning förväntades hela 99 procent vara borta. Senare forskning antyder dock att koraller kan vara mer anpassningsbara och tåliga än vad man tidigare trott.

– Efter att jag skrev min bok om korallrev kallades jag ofta optimist i intervjuer, vilket kan tyckas motsägelsefullt eftersom jag beskrev situationen som ett ”massmord” i haven. Men jag ifrågasätter om bara 1 procent av världens korallrev skulle finnas kvar vid 2 graders uppvärmning – kanske snarare 5–10 procent, säger Fredrik Moberg.

Han frågar sig: är det optimism, eller bara en mindre dyster syn?

– Min poäng är att även om klimatkrisen hotar korallreven i grunden, är det farligt att överdriva deras sårbarhet. Om vi framställer dem som ännu skörare än de är riskerar vi att människor helt tappar hoppet och slutar agera, förklarar han.

Fredrik Moberg har nära till båda sina arbetsplatser. I dag bor han tillsammans med sin fru och deras två vuxna söner i Stockholm, nära Ruddammsparken, på höjden ovanför Roslagstull.

– Det är bara några minuter till Stockholm Resilience Centre där jag har min ena arbetsplats – en promenad dit tar knappt fem minuter. När jag inte är där, arbetar jag i Gamla stan på Albaeco, precis runt hörnet från Kornhamnstorg, där vi är en del av en hubb tillsammans med flera andra hållbarhetskonsulter, berättar han.

Kan du berätta mer om Albaeco och vad ni gör för något?

– Vi är en intressant hybridorganisation i form av en ideell förening med näringsverksamhet. Vi håller dels på med forskningskommunikation och hjälper till med att höja allmänbildningen i samhället vad gäller miljö, klimat och hållbarhetsfrågor. Dels jobbar vi som vilka hållbarhetskonsulter som helst, och om vi går med någon sorts vinst efter att våra löner betalats ut går den in i den ideella verksamheten.

Hur är det att jobba på två halvtider?

– Oftast fungerar det bra att balansera två halvtider, men det tenderar att bli mer än en heltid när allt läggs ihop. Då och då har jag också klivit in som kommunikationschef på Stockholm Resilience Centre, exempelvis vid föräldraledigheter eller när vi stått mellan chefer. Jag har dock ingen ledningsroll på SRC just nu, vilket ger mig ganska stor frihet. På Albaeco däremot är jag med och driver verksamheten, så där har jag även ett ledningsansvar.

Hur balanserar du ditt yrkesliv med ditt privatliv?

– Jag har sällan haft problem med att ta med jobbet hem eftersom jag verkligen tycker om det jag gör. Samtidigt har jag alltid prioriterat att stänga av för familjens skull. Jag har delat föräldraledigheten med min fru och, tack vare ett flexibelt arbete, kunnat ta hand om sjuka barn och sköta lämningar och hämtningar på förskolan när de var små. Det har alltid varit viktigt för mig att balansera jobbet och familjen och att inte låta yrkeslivet gå före det som är viktigast.

I kölvattnet av Cop16 i Colombia, FN:s konvention om biologisk mångfald, är Fredrik Moberg glad att naturfrågorna uppmärksammats mer på senare tid. Han säger att det är ett tecken i tiden att biologisk mångfald äntligen klättrar upp på agendan.

– Samtidigt är det deppigt att vi aldrig riktigt lyckas nå de ambitiösa målen som sätts upp för biologisk mångfald. På papperet är de fantastiska – och om vi kan nå dem vore det en stor framgång. Men frågan är hur vi ska lyckas, vem som ska betala, och hur vi ska hantera de som inte uppfyller målen, säger han.

På frågan om vilka andra stora utmaningar som finns inom miljö- och klimatfrågor lyfter Fredrik Moberg fram det svåra i att fasa ut fossila bränslen.

– Det är fortfarande en enorm utmaning, särskilt eftersom vi lever i ett globalt samhälle som fortfarande är starkt beroende av fossila bränslen. Utmaningen ligger i att bryta detta mönster snabbare – hur kan vi ställa om när vårt ekonomiska system gynnar det ohållbara? Att bli lite mindre dåliga för miljön räcker förstås inte. Vi behöver en omfattande omställning av hela vårt ekonomiska system så att det styr mot långsiktig hållbarhet genom ökad cirkularitet, regenerativa lösningar och hänsyn till planetens gränser – och det är en enorm uppgift, säger han.

“Mångfald är som sagt viktigt, både i naturen och i samhället,” reflekterar Fredrik Moberg när han beskriver vad som driver honom. Från korallrevens känslighet för klimatförändringar till arbetet med att kommunicera hållbarhetsfrågor till en större publik, lyfter han gång på gång fram vikten av samarbete och att aldrig förlora hoppet.

– Hopp i det här sammanhanget är inget passivt, som att köpa en trisslott och räkna med tur. Det är mer som yxan du använder för att kämpa dig ut ur ett brinnande hus, som författaren Rebecca Solnit har uttryckt det, avslutar han.