Miljömålsberedningen har lämnat sina förslag på hur Sverige ska uppfylla nationella och EU-krav för att öka den biologiska mångfalden och binda mer koldioxid i skog och mark.
Bland förslagen finns ekonomisk ersättning till skogsägare för att låta skogen stå, statligt stöd för återvätning av torvmarker, 50 procent i stöd för skogsgödsling samt skydd av urskog och gammal skog. I södra Sverige definieras gammal skog som skog med en medelålder över 160 år, medan gränsen i norr är 180 år.
Vid en pressträff lyfte Miljömålsberedningens ordförande Lars Tysklind (L) att det finns många målkonflikter och att han hade önskat mer enhälliga beslut i utredningen, där alla riksdagspartier har deltagit.
– Det var väldigt många majoritetsbeslut, säger han.
Sverige måste enligt EU:s LULUCF-regler binda mer koldioxid i skog och mark, men trenden visar att upptaget minskar. Miljömålsberedningen uppskattar att deras förslag kan leda till ett ökat nettoupptag av växthusgaser med cirka 7 miljoner ton per år till 2030. Det är dock långt ifrån de 19 miljoner ton som Naturvårdsverket bedömer som nödvändigt.
Utredningen har även haft i uppdrag att föreslå åtgärder för att Sverige ska uppfylla EU:s strategi för biologisk mångfald. Strategin säger att ”all återstående urskog och naturskog ska skyddas strikt till 2030”, men enligt utredningen bidrar förslagen endast ”i viss utsträckning” till detta mål.



