Fossilfritt Sveriges vätgasstrategi överlämnad till regeringen

Enligt ministern kommer en sådan strategi att beställas inom kort, och de aktörer som deltagit i Fossilfritt Sveriges arbete kan bjudas in att delta även i arbetet med den nationella strategin.

Fossilfritt Sveriges vätgasstrategi

Enligt Fossilfritt Sveriges strategi har Sverige goda förutsättningar att lyckas som vätgasland, men det krävs mer samverkan mellan stat och näringsliv. Till exempel behöver elsystemet och elnätskapaciteten förbättras runt om i landet. Detta bör Svenska Kraftnät få i uppdrag att se över. Det behövs också en vätgasinfrastruktur, och med det följer behov av nya regelverk. Detta bör Energimarknadsinspektionen titta på, enligt strategin. Regeringen borde också sätta ett kapacitetsmål på 3 GW elektrolyskapacitet senast 2030.

Därutöver behöver reglering och marknadsförutsättningar ses över, till exempel beskattning. Näringslivet begär också hjälp med finansieringslösningar. Som en femte punkt lyfts behovet av forskning, utveckling och kompetensförsörjning fram.

Fått upp ögonen för vätgasen

Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige, menade att han själv fått upp ögonen för vätgasens möjligheter de senaste åren. Enligt honom är det rimligt att anta att halva kostnaden för vätgasproduktion kommer att vara borta år 2030. Det beror på lägre pris på förnybar el och billigare elektrolysörer. Elektrolysören är själva hjärtat i vätgasproduktionen.

En slutsats i strategin är att skippa långa ledningar över hela landet, och istället satsa på vätgaskluster. Klustren skulle finnas där det finns stora industriella behov. Fyra områden pekades ut: Kiruna/Luleå, Gävle/Sandviken, Stenungsund/Göteborg och Höganäs/Helsingborg.

– Vi ser att det finns samlade industrikluster och med de allt billigare elektrolysörerna väljer vi att föreslå kluster, sade Svante Axelsson.

Elbehovet osäkert

I rapporten finns också en rad kvalificerade gissningar om effektbehov, elbehov, med mera. Totalt bedöms det gå åt 55 TWh el till vätgasproduktion 2045, av vilket största delen går till Hybrit.

– Det skulle ge en minskning av de svenska utsläppen med 30 procent. En lika stor del är effekten av exporten av till exempel järnsvamp, sade Svante Axelsson.

Lastbilstillverkarens syn på saken

Bland deltagarna fanns Henrik Henriksson, vd för Scania. Han framhöll behovet av att köpa fossilfritt stål framför behovet av vätgas som drivmedel, trots att Scania sedan tidigare har vätgasdrivna lastbilar i drift i Norge.

– De funkar bra men de är så förbaskat dyra så det kommer att dröja en stund innan det lönar sig för våra kunder att köpa dem. Fönstret för den här typen av teknik är inte moget än, det kommer 2025 till 2030, sade han.

Frågan är vem som är beredd att betala bäst för vätgasen, menade han.

– Vi får inte tappa fokus på att bygga ut laddningsinfrastruktur längs vägarna. Vätgasen får inte ta fokus från det, men vi jobbar vidare med vätgas som ett alternativ framöver.

”Nu går tåget”

Henrik Henriksson sade också att hans syn på vätgas förändrats de senaste åren.

– Nu går tåget, och jag tror inte att det går att bromsa. Det viktigaste är att ställa frågan var vi får mest bang for the buck, sade han.

Även elbehovet diskuterades, men frågan avfärdades med att det idag finns ett elöverskott och att vätgasen kommer att kunna hjälpa till att balansera energinätet genom att fungera som energilager.

Låga koldioxidpriset kompenseras inte

Ett av förslagen är att staten ska gå in och stötta vätgassatsningar så länge som priset på koldioxidutsläpp är lågt, genom att kompensera för det låga priset. Detta var dock energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman negativ till.

– Jag tycker att det vore enklare att se till att EU/ETS-priset motsvarar det verkliga priset än att ta skattebetalarnas pengar för att betala emellan. Någon gång måste vi säkert göra det, men vi måste se till att omställningen görs på ett kostnadseffektivt sätt, sade Anders Ygeman.

Här finns Fossilfritt Sveriges strategi.