Så ska EU-direktivet om engångsplast bli svensk lag

EU EU har levererat ett direktiv med förbud mot viss engångsplast. Nu är det upp till medlemsländerna att se till att det blir lag av direktivet. Jurist Anette Bååth, WSP Natlikan, reder ut vad EU-direktivet egentligen innehåller och beskriver de svenska åtgärderna.

Så ska EU-direktivet om engångsplast bli svensk lag
Viss engångsplast förbjuds enligt ett EU-direktiv. Nu ska det implementeras i svensk lagstiftning.

Vad vore väl vår vardag utan plast? Plast är ju så praktiskt men måste användas med varsamhet. Att använda ett plastföremål, som bryts ner på en mindre evighet, bara en gång är inte vidare smart varken ekonomiskt eller miljömässigt. Om vi inte gör något radikalt sägs det att mängden plast nästan kommer att ha fördubblats inom sex år.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Förbjuds senast 2021

I våras antog Europaparlamentet ett direktiv med förbud mot vissa engångsartiklar av plast som det finns alternativ till. Det innebär att vissa produkter i plast ska förbjudas senast 2021. Syftet är att minska mängden plastavfall och effekterna av vissa plastprodukters påverkan på miljön, särskilt vattenmiljön, och stimulera övergången till en cirkulär ekonomi.

Det görs ett undantag för plaster av naturliga polymerer som inte blivit kemiskt modifierade eftersom dessa polymerer förekommer naturligt i miljön. Däremot gäller inga undantag för bio-baserade eller biologiskt nedbrytbara plaster, om de inte samtidigt består av naturliga polymerer som inte har blivit kemiskt modifierade. Inte heller berörs vissa livsmedelsförpackningar, till exempel dem med kall eller torkad mat som kräver någon form av hantering för att bli klar att äta.

Givetvis är definitionen vid ett förbud av detta slag oerhört viktig

Givetvis är definitionen vid ett förbud av detta slag oerhört viktig för att skapa tydlighet och samtidigt undvika allt för extensiva tolkningsutrymmen. Därför innehåller direktivet en tydlig förteckning över de engångsprodukter av plast som är vanligast förekommande i form av skräp längs våra kuster.

Förbudet omfattar bomullspinnar, bestick, tallrikar, sugrör, ballongpinnar, engångsbehållare för mat som tex för avhämtning, engångsmuggar och även dess lock (några undantag finns också). Dessa produkter kommer med all sannolikhet inte att försvinna utan bara tillverkas i andra material.

Ställer även krav på design

Direktivet ställer även krav på design, på att innehållet till viss del ska bestå av återvunnen råvara, krav på märkning, producentansvar, insamling, information till användare, med mera.

Detta direktiv grundar sig på EU:s avfallslagstiftning men inför strängare regler än de som redan gäller och dessutom regler för andra produktkategorier än engångsplast. Medlemsländerna har kommit överens om målet att till år 2029 samla in 90 procent av alla plastflaskor, och senast 2025 måste alla plastflaskor bestå av minst 25 procent återvunnet material – till år 2030 höjs gränsen till 30 procent. Länderna ska ta fram nationella program för att minska antalet matförpackningar och muggar i plast. Eftersom en stor del av skräpet på stränder består av fiskeutrustning i plast införs det krav även för denna produktkategori.

Miljödepartementet tillsatte utredning

Som alltid med direktiv måste medlemsländerna införa en rad nationella regler för att uppfylla direktivets mål. Regeringen och Miljödepartementet beslutade därför i juli om åtgärder för att engångsplastdirektivet ska kunna genomföras. Med utgångspunkt i detta har Miljödepartementet därför tillsatt en utredning som ska ge förslag på hur EU:s engångsplastdirektiv ska genomföras. Utredningen ska även, enligt punkt 37 i Januariavtalet, ge förslag på hur utsläppen av mikroplast från konstgräsytor och andra plastade ytor kan minskas.

Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram uppgifter om Sveriges årliga konsumtion av engångsplast och att analysera rapporteringskraven. Detta ska redovisas senast 15 januari 2020. Havs- och vattenmyndigheten ska utreda hur kraven på fiskeredskap i engångsplastdirektivet ska genomföras och detta ska redovisas senast den 4 maj 2020.

Ska vara på plats senast 1 januari 2022

Rådets formella antagande var sista steget i lagstiftningsprocessen inom EU och nu är det upp till varje medlemsstat att ta fram nationell lagstiftning. Lagstiftningen ska vara på plats från 1 januari 2022. Under tiden väntar vi med spänning på innovationsprogram och investeringsstöd så att plastföretagen stimuleras att ta fram alternativa produkter, material och gärna också frivilliga initiativ. Kanske är vi nu även redo för ett harmoniserat pantsystem inom EU för plastflaskor?

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.