Forskare: Hållbarhetspotentialen i AI underskattas

– Det som främst slog mig är hur brett AI redan används inom hållbarhetsforskningen. Vi har tittat på åtta stora områden – allt från jordsystem och vattenförvaltning till hav, städer och ekosystemtjänster – och inom alla dessa områden finns spännande tillämpningar. Det handlar inte om chatbotar, utan om klassiska AI-metoder som maskininlärning och djupa neurala nätverk som används för att samla in data, fylla i dataluckor och göra förutsägelser, säger Victor Galaz.

Men trots de vetenskapliga framstegen har samhällen och politiker i stor utsträckning misslyckats med att utnyttja den potential som tekniken erbjuder.

– Just nu sker AI-utvecklingen på helt andra områden – ofta kommersiella, konsumentinriktade områden som är mycket energi- och resurskrävande. Samtidigt investeras väldigt lite i AI som kan bidra till att förstå klimatförändringar eller förbättra anpassning och resiliens. Vi riskerar att lägga kraften på fel saker.

Ojämlik forskning

En tydlig slutsats i rapporten är de stora geografiska skillnaderna. Länder som är mest sårbara för klimatförändringar är ofta de som har minst forskning om AI:s användning inom hållbarhetsområdet.

– Det finns nästan ett omvänt samband: ju mer klimatsårbart ett land är, desto mindre forskning bedrivs med hjälp av AI-metoder. Därför finns det ett stort glapp mellan behov och kapacitet, säger Victor Galaz.

För att bryta det här sambandet krävs enligt Victor Galaz både riktade investeringar och en medveten styrning. Rapporten uppmanar forskningsfinansiärer, stater, företag och filantroper att ta ett gemensamt ansvar.

– Vi forskare har ett dubbelt ansvar. Dels att se till att AI används till rätt saker, dels att säkerställa att våra metoder inte skapar risker för sårbara grupper, eller leder till ökade utsläpp och nya typer av miljötryck, säger Victor Galaz.

Risker med snedvridning och falsk forskning

Rapporten varnar också för riskerna med snedvriden data, felaktiga prediktioner och så kallade ”hallucinationer” från stora språkmodeller. Felaktiga underlag kan få stora konsekvenser, särskilt i länder där dataunderlaget redan är svagt.

– Dåliga data ger dåliga modeller, och då kan AI till och med skada utsatta grupper. Det är något vi måste ta på allvar, säger Victor Galaz.

En annan oro gäller ökningen av falsk forskning som genereras med hjälp av AI.

– Vi ser en växande produktion av falskt material – också vad gäller vetenskapliga artiklar. Inom forskarsamhället kan vi ofta sålla bort det här, men för allmänheten blir det svårt. Det är ett allvarligt problem. Vi kämpar både mot en krympande koldioxidbudget och mot en växande flod av skräpforskning.

AI som hjälp vid klimatanpassning

Ett område där AI enligt rapporten har stora möjligheter att skapa nytta är som klimatanpassningsverktyg för storstäder.

– Genom att kombinera fysikaliska modeller med maskininlärning kan forskare snabbt ta fram riskkartor för värmeböljor, översvämningar eller sjukdomsutbrott. Den här typen av hybridmodeller kan bli tillgängliga för kommuner och städer över hela världen. Det kan göra enorm skillnad för beslutsfattare som behöver agera snabbt, säger Victor Galaz.

På frågan om hur Victor Galaz ser på framtiden för AI som verktyg i hållbarhetsarbetet ger han två scenarier, ett bästa och ett sämsta.

– Det bästa scenariot är att AI leder till vetenskapliga genombrott som ger nya material, bättre klimatlösningar och mer effektiv klimatanpassning. Vi kan hitta lösningar vi inte ens kunnat föreställa oss. Det är fullt möjligt – men det kräver riktade satsningar och politisk vilja.

Det mörkare scenariot är enligt Victor Galaz också fullt möjligt.

– I värsta fall får vi otroligt avancerade modeller som kan förutse risker och katastrofer med hög precision, utan att någon agerar på informationen. Då blir det som att vi bara flyttar om stolarna på Titanic – vi förstår problemen allt bättre, men skeppet fortsätter mot isberget.