Experthjälp behövs – Erfarenheter från miljövarudeklaration i små företag

Projektet för att skaffa en certifierad miljövarudeklaration har drivits fram genom att projektdeltagarnas kunder, det vill säga storföretag som Volvo, Saab, ABB och Electrolux, börjar ställa certifiering som krav allt eftersom de blir klara med sina miljöledningssystem.

Företagen som deltagit i projektet är Autoform i Malung som certifierat sin takbox för bilar, Sarholms Plåtdetaljer i Rättvik (radonavskiljare), Marklund & Welin beläget i Mockfjärd (tjänsten cellulosafiberisolering av hus) samt CA Östberg i Avesta (värmeväxlare).

– Jag bedömer att på tre till fem års sikt kommer alla professionella inköpare ha som lägsta krav på leverantörer att de analyserat av hur deras produktion påverkar miljön – men krav på certifiering av miljövarudeklarationen blir inte lika vanligt, säger Lennart Lindqvist på Almi Dalarna, som varit ledare för projektet.

Vid certifieringsarbetet använder företaget som ska certifiera sig rättesnöret ”EPD-regler”, den svenska tillämpningen av ISO TR 14 025 som skapats av Miljöstyrningsrådet. Processen börjar med att produktspecifika regler, PSR, för den produkt eller tjänst som ska miljövarudeklareras skapas av det företag som vill certifiera sig – i den mån sådana inte redan finns. Reglerna definierar bland annat en så kallad ”funktionell enhet”, som exempelvis kan vara att 0,2 mm färg på en kvadratmeter hyvlad fura skyddar underlaget i 36 månader. Det är en definition av produktens prestanda, helt enkelt.

Intressentmöte fiasko

En del av PSR-processen är att företaget bjuder in alla sina konkurrenter till ett intressentmöte för att om möjligt få en bred PSR-överenskommelse och därigenom tillvarata många olika kunskaper och erfarenheter. Det fungerade dock inte under Almi Dalarnas projekt. Till de tre intressentmötena som hållits bjöds sammanlagt tolv branschkollegor och 13 myndigheter in. Ingen(!) kom.

– Jag tror inte att de inbjudna förstår hur viktigt det här är, säger Lennart Lindqvist och suckar.

När de produktspecifika reglerna klubbats skickas de för godkännande till Miljöstyrningsrådets tekniska kommité. I det här fallet godkändes de alltså trots att bara ett företag i vardera bransch varit med vid utformningen.

Produktspecifika regler problem

De produktspecifika reglerna blev ett problem för ett av företagen, CA Östberg AB i Avesta. De ville skapa en miljövarudeklaration för en värmeväxlare de tillverkar. På ett sent skede i projektet visade det sig att de valt fel funktionell enhet, och de fick därför börja om från början igen. Certifieringarbetet pågår fortfarande, helt finansierat med egna medel.

– Detta är en viktig lärdom från projektet – hur viktigt det är att vara noggrann med att välja rätt funktionell enhet från början. Missen har inneburit en stor merkostnad för CA Östberg, säger Lennart Lindqvist.

När de produktspecifika reglerna är klara görs en så kallad livscykelanalys på produkten, med den funktionella enheten som grund. I den måste miljövärden från alla ingående komponenter finnas med. I den mån det redan funnits värden har de hämtats från databasen Spine (kort för Sustainable Product Information Network for the Environment), som skapats av ett antal större industriföretag i samarbete med olika offentliga forskningscentra. Chalmers tekniska högskola är huvudman för databasen.

Chalmers restriktiva

Chalmers har varit restriktiva med att låta projektdeltagarna få tillgång till värden ur databasen.

– I Europa finns ett antal kommersiella databaser med samma innehåll, och från Chalmers sida är man rädda att bulvaner för dessa ska knycka värden ur den offentligt finansierade Spinedatabasen. Därför har bara en person i projektet kunnat få ut värden, och det bara en gång i veckan, säger Lennart Lindqvist.

I de fall där det saknats miljövärden i Spine har företagen fått gå direkt till sina underleverantörer för att få ut värden.

– Vi har haft problem med att få fram värden från vissa leverantörer. Till exempel var det en större leverantör i Italien som struntade blankt i att hjälpa oss, säger Lennart Lindqvist.

I de fall där värden helt saknats har man fått sätta sig ner och räkna ut dem själv. Detta har varit vanligt, vilket bara understryker att detta är ett pionjärarbete.

Jämförelse med andra produkter

När alla livscykelanalyser samlats in sammanställs dessa, och därur fås ett värde på hur stor miljöpåverkan produkten eller tjänsten har. Därigenom kan produkten jämföras med andra företags produkter, förutsatt att de är miljövarudeklarerade förstås.

– På det sättet kommer miljövarudeklarationen att bli en bra drivkraft i miljöarbetet, säger Lennart Lindqvist.

Kurt Ivarsson är kvalitetschef på Autoform AB i Malung, ett av företagen som certifierat sig. Han är nöjd med att ha fått hjälp med miljövarudeklarationen.

– Vi hade aldrig klarat av att certifiera oss utan den konsulthjälp vi fått. Framför allt Malin Bogeskär, som hjälpte oss med livscykelanalysen, var helt oumbärlig. Man behöver någon som kan livscykelanalyser för att kunna certifiera sig, säger han.