Karlstad försöker bättra på miljöengagemanget

Karlstads nuvarande miljöprogram antogs 1991, och börjar bli föråldrat. Nu är det därför snart dags för ett nytt och uppdaterat program. Karin Börjeson är en av de som arbetar med det.

– Vi har valt att utgå från det gamla programmet när vi skapar det nya, säger hon.

Arbetet började därför med en uppföljning av det gamla programmet, där en kontroll av vilka av de uppställda målen som uppfyllts och vilka åtgärder som vidtagits. Det visade sig att långt ifrån alla mål uppfyllts, bland annat på grund av att de åtgärder som vidtagits varit otillräckliga.

En annan orsak var att målen var otydliga.

– Det gäller till exempel vad gäller kvävedioxid och användandet av kemiska ämnen. Målet för användandet av kemiska ämnen är att ”det ska minska”, vilket är till intet förpliktigande, menar Karin Börjeson.

Liten effekt av miljöprogrammet

De enkäter och intervjuer som gjorts inom uppföljningen visar vidare att inte särskilt mycket av miljötänkande har fått fäste i kommunen på grund av miljöprogrammet.

– Jag tolkar uppföljningsresultatet som att personalen inte har känt att programmet är deras eget, och därför har det inte ”slagit rot” bland dem, säger Karin Börjeson.

Hon är även inblandad i kommunens Agenda 21-arbete. Där tänker man nu låta kommunens anställda vara med och sätta upp målen i miljöprogrammet. Det ska ge dem en större känsla av delaktighet, att det är deras eget program i stället för något som pådyvlas dem uppifrån.

– Det som visat sig engagera människor mest är det som är nära, geografiskt såväl som personligt. Det är också viktigt att man får vara med i starten av miljöarbetet, så att man känner sig delaktig, och att man kan se tydliga resultat av det man gör, konstaterar Karin Börjeson.

Miljöarbetet decentraliserat

Kommunen har decentraliserat miljöarbetet, så att det kommit med på alla förvaltningars dagordning i stället för bara på Miljökontorets.

– Miljöfrågorna har tagits in i dokument som energiplanen och avfallsplanen, för att ta två exempel. De som svarar för dessa planer har därigenom fått ett naturligt ansvar för att miljömålen genomförs och följs upp. Det kan leda till att de berörda förvaltningarna blir mer uppmärksamma på miljöfrågorna, särskilt om de får vara med och formulera målen själva, hoppas Karin Börjeson.

Målen svåruppnådda

Vägledande för kommunens arbete är de 15 internationella miljökvalitetsmål som antagits av riksdagen och som ska vara uppfyllda 2 025. De har nu brutits ned i mindre och konkreta delmål i miljömålspropositionen ”Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier 2000/01:130”, som lämnades in till riksdagen 4 maj. Propositionen ger kommunerna tydligare miljöriktlinjer att arbeta efter. Karin Börjeson är dock redan nu skeptisk till att alla målen ska kunna uppfyllas.

– Målet om en giftfri miljö tror jag blir mycket svårt att uppfylla, eftersom det visar sig att vi inte har koll på alla ämnen som är giftiga. Vi upptäcker nya saker hela tiden. Dessutom finns det många marker som behöver saneras, säger hon.

Giftfri miljö

Miljökvalitetsmålet för en giftfri miljö innebär att ”halterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön är nära noll” och att ”halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära noll”.

Ett annat miljökvalitetsmål som Karin Börjeson inte tror kan uppfyllas är klimatmålet. Det innebär att ”åtgärdsarbetet inriktas på att halten av koldioxid i atmosfären stabiliseras på en halt lägre än 550 ppm samt att halterna av övriga växthusgaser i atmosfären inte ökar. Målet är till avgörande del beroende av insatser i alla länder”.

– Det är bara att läsa i tidningarna för att förstå att detta blir svårt att uppfylla. USA har ju till exempel hoppat av Kyotoavtalet, säger hon.