Branschorganisationen Skogsindustrierna har följt arbetet med EU:s taxonomi från start och arbetar just nu aktivt med att tolka och översätta kraven i det 350 långa dokument som EU-kommissionen lämnat. Skogsägare som äger 13 hektar mark eller mer ska rapportera sin klimatnytta för att leva upp till taxonomins krav.
Krav i EU-taxonomin kan göra svenska skogen brun
Taxonomi Svenskt skogsbruk bedrivs i grunden på det sätt som efterfrågas för att kunna grönklassas enligt EU:s taxonomi, men kravet att visa skogens klimatnytta gör att det kan bli svårt att bevisa. Det menar Magnus Berg, näringspolitisk chef vid Skogsindustrierna. Nu försöker branschen hitta en gemensam lösning.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Magnus Berg, näringspolitisk chef hos Skogsindustrierna, ser i grunden positivt på ramverket, som ska styra kapital till hållbara företag och verksamheter.
– Om det är rätt utformat kommer det att bidra till ett mer hållbart samhälle, säger han.

Kritiskt mot krav på referensscenario
Däremot är han mindre imponerad över vissa delar. Framför allt är det kravet på ett referensscenario, alltså att visa upp hur stor klimatnytta skogen bidrar till, som han tycker är svårt att tolka.
Om en skogsägare ska bli ”godkänd” enligt taxonomin krävs det att man kan bevisa att det nuvarande skogsbruket binder mer kol än det man hade innan. Kravet är att kolbalansen ska vara återställd efter en åtgärd i skogen, som till exempel avverkning, efter 30 år.
– Utmaningen är att avgöra hur både tillväxt och avverkning utvecklas i referensscenariot, det vill säga vid ”business as usual”. Tillväxten varierar beroende på till exempel väderförhållanden, vilket gör det svårt att göra en säker prognos för den. På samma sätt måste man lägga fast en nivå på avverkningarna under de kommande 30 åren. Vilken nivå på avverkning är business as usual?, säger Magnus Berg.
Beskriver kravet som ”paradoxalt”
Han menar att svenskt skogsbruk i grunden bedrivs på det sätt som efterfrågas i taxonomin, men att det kan bli svårt att visa att man når upp till de krav som ställs.
– Vi har sedan länge haft en stor årlig kolinbindning i skogen. Men det kan vara svårt att visa att vi når upp till en teoretiskt beräknad referenesnivå som ska sättas upp för de kommande 30 åren. Att sätta upp ett komplicerat regelverk till en redan klimatpositiv verksamhet är ganska paradoxalt, säger Magnus Berg.
Vad finns det för risker med det?
– Går det inte att fastställa scenariot på ett sätt som gör det möjligt att använda riskerar en stor och viktig klimatpositiv verksamhet, som det svenska skogsbruket är, att inte kunna redovisas som grönt enligt taxonomin.
Förra veckan publicerade Naturvårdsverket preliminära siffror över att den svenska skogen lagrar mindre kol än tidigare. Vad tänker du om det i förhållande till EU:s taxonomi?
– Jag tycker att siffrorna illustrerar svårigheterna med uppföljningen i taxonomin. Det är viktigt att notera hur tillväxt och avverkning varierar mellan de enskilda åren, sen är det ju utvecklingen över 30 år som man ska följa i taxonomin.
Hur tycker du att svenska skogsbruket står mot kravet do no significant harm, exempelvis när det kommer till att skydd av biologisk mångfald?
– Även skrivningarna kring do significant harm är delvis svårtolkade, och vi arbetar även med dessa naturligtvis. Man kan konstatera att de delar som rör skydd av biologisk mångfald är snarlika de skrivningar som finns i redan befintliga certifieringar, men naturligtvis inte helt identiska. Sen finns det också andra krav på till exempel klimatriskanalyser som behöver göras för att leva upp till taxonomin.
Hur jobbar ni nu?
– Vi försöker hitta ett branschgemensamt system som är anpassat efter olika landsdelar. Skogen i södra Sverige utvecklas exempelvis annorlunda än skogen i norra Norrland. Det är Sveriges Lantbruksuniversitet som kan ta fram scenarier för hur skogen kommer att utvecklas, och som gör det möjligt för skogsägare att visa att man överträffar det. Vi vill att man ska kunna mäta på gruppnivå, i stället för enskilda fastigheter.
När ska ett referensscenario vara klart?
– Vi måste ha det klart nu i höst. Slutprodukten måste vara enkel att använda. Men att ta fram den är svårt.
I en rad artiklar tar Miljö & Utveckling grepp om hur olika branscher arbetar och ser på EU:s taxonomi.