Inga produkter i varukorgen.
Parlamentet stoppar risklista – framtiden för EU:s avskogningslag osäker
EU EU-parlamentet har röstat nej till EU-kommissionens förslag om att klassificera länder efter avskogningsrisk – ett centralt verktyg i den nya avskogningsförordningen. Nu växer osäkerheten kring lagens införande och vilka krav som kommer ställas på företag.
Foto: Adobe Stock
EU-parlamentet röstade den 10 juli nej till kommissionens förslag om en så kallad benchmarklista, som skulle dela in länder i olika riskkategorier beroende på koppling till avskogning. Systemet är en nyckelkomponent i EU:s avskogningsförordning, EUDR, som ska börja tillämpas i slutet av 2025. Avslaget innebär att ett av lagens mest centrala verktyg nu saknar politiskt stöd.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Beslutet togs med 373 röster för, 289 emot och 26 nedlagda. Kritiken från parlamentariker – framför allt från den konservativa partigruppen EPP – handlar främst om att listan bygger på föråldrad statistik och missvisande bedömningar. Bland annat har länder med omfattande avskogning, som Brasilien och Elfenbenskusten, inte klassats som högriskländer.
– Kommissionens lista speglar inte verkligheten och skapar onödiga bördor för jordbrukare, skogsägare och näringsliv, säger österrikiske EU-parlamentarikern Alexander Bernhuber (EPP), som lagt fram förslaget om att avslå listan.
EUDR antogs 2021 med målet att förbjuda produkter som bidrar till avskogning på EU:s inre marknad. Lagen omfattar bland annat kaffe, kakao, soja, nötkött, palmolja och träprodukter, och ställer krav på att företagen ska kunna visa att produkterna inte odlats på marker som avskogats efter 2020.
För att avgöra hur omfattande kontroll som krävs, var det tänkt att länder skulle delas in i tre kategorier: låg, standard eller hög risk. Parlamentets nej gäller det första försöket till en sådan klassificering – där endast fyra länder – Vitryssland, Nordkorea, Ryssland och Myanmar – klassats som högrisk.
Enligt EPP är systemet alltför trubbigt. De kräver att en fjärde kategori – ”ingen risk” – införs, vilket tidigare förhandlats bort i kompromisser med rådet. De menar att länder med stabil eller växande skogsareal inte ska omfattas av lika höga krav.
Men miljöorganisationer som Greenpeace varnar för att beslutet riskerar att fördröja lagens införande. Organisationen anser att förslaget visserligen har brister, men att det borde ha tillämpats enligt tidplan – och reviderats senare.
– Kommissionen har redan åtagit sig att utvärdera systemet 2026. Men fram till dess måste förordningen genomföras som planerat, säger Sigrid Deters, kampanjansvarig för skogsfrågor på Greenpeace, i ett uttalande.
EUDR ska börja gälla för stora företag i december 2025 och för små företag i juni 2026. Men om klassificeringssystemet inte ersätts i tid, hotas hela regelverkets genomförande. Kommissionen är inte skyldig att följa parlamentets linje, men pressen ökar från både medlemsländer och industrin att ta fram ett nytt förslag redan till hösten.
– Kommissionen måste komma med något nytt i september eller början av oktober, annars är det för sent, säger Alexander Bernhuber.
Den svenska parlamentarikern Jonas Sjöstedt (V), som tillhör vänstergruppen The Left, kritiserade EPP:s agerande och menade att det i praktiken är ett sätt att bromsa arbetet.
– De låtsas gå framåt men går i själva verket bakåt, säger han i ett uttalande.
