Därför är haven en affärsrisk – och så hanterar du den

Sverige halkar efter

Under konferensen ligger särskilt fokus på att förverkliga målen i det globala biodiversitetsramverket – där bland annat 30 procent av haven ska skyddas senast 2030.

– Vi hoppas att den här konferensen blir ett startskott för att världens länder faktiskt börjar leva upp till de mål man redan satt, säger Johanna Fox.

Ett annat viktigt ärende på dagordningen är det så kallade High Seas Treaty – ett nytt globalt avtal för att skydda internationellt vatten. Men implementeringen går långsamt.

Det är undertecknat men har ännu inte ratificerats av tillräckligt många länder. Sverige ligger efter där och behöver agera skyndsamt, säger hon.

Parallellt växer stödet för ett moratorium mot djuphavsbrytning.

Företagen börjar förstå riskerna

För svenska företag gäller det att ta havsfrågorna på allvar – både ur ett riskperspektiv och som en del av klimatarbetet. Enligt Johanna Fox håller bilden på att förändras.

– Det märks att näringslivet börjar se kopplingarna. Haven är inte bara en naturfråga, de är en försäkring mot klimatförändringar. Levande havsekosystem som sjögräsängar och mangroveträsk binder stora mängder koldioxid, säger hon.

Samtidigt är flera branscher – som turism och fiske – direkt beroende av friska hav.

En av konferensens nyckelfrågor är behovet av att ändra på hur kapital flödar.

– Det handlar om att sluta investera i verksamheter som skadar haven och i stället satsa på lösningar som bidrar till en positiv förändring för haven, säger hon.

Minimera skadan – och bidra till lösningar

För företag som vill agera finns det redan vägledning. WWF har nyligen släppt en rapport med konkreta förslag. Enligt Johanna Fox lyfter den hur företag i olika sektorer kan bli mer naturpositiva.

Det kan handla om att investera i restaurering av ekosystem eller att minimera sin påverkan – till exempel genom att minska undervattensbuller eller använda renare bränslen inom transport, avslutar hon.