Essity satsar på återvinning av pappershanddukar

Avfall Nu startar hygienbolaget Essity med varumärket Tork ett pilotprojekt för att återvinna pappershanddukar i samarbete med Mölndals stad. Systemet har redan testats utomlands i tre år. Pappershanddukar står typiskt för upp till 20 procent av det brännbara avfallet på en arbetsplats.

Essity satsar på återvinning av pappershanddukar
Essity

Essity, som bland annat tillverkar pappershanddukar, har länge återvunnet sitt eget spill vid bruken. Men företaget vill gå ett steg längre. Sedan tre år tillbaka återvinns pappershanddukar i Tyskland och Nederländerna, och nu finns systemet även på den svenska marknaden.

– Vi har fokus på större kunder med volymer för att få igång det. De blir våra förankringspunkter som vi sedan bygger vidare kring, berättar Åsa Degerman, Essity, för Miljö & Utveckling.

Pappershanddukar har redan återvunnits utomlands

Skylten ska få besökaren att sortera pappershandduken rätt.
Information får besökaren att sortera rätt. Skylten ska få besökaren att sortera pappershandduken rätt.

I pilotprojekten utomlands har det handlat om stora kontor och även flygplatser. Själva sorteringen sker direkt när pappershandduken ska kastas efter att ha använts. Eftersom renhetskravet är 98 viktprocent, alltså max två procent av vikten får vara andra, felsorterade sopor, vill det till att toalettbesökarna förstår hur de ska göra.

– Badrumsgästen måste göra rätt på en gång. Vi har testat två koncept, ett nudgingkoncept med A Win Win World och ett vanligt koncept, säger Åsa Degerman.

Även lokalvårdarna måste utbildas, och städvagnarna måste ha utrymme för två fraktioner. Mängden pappershanddukar är större än vad man kan tro. Försöken utomlands visar att 12 till 20 procent av det brännbara avfallet på en arbetsplats består av just pappershanddukar.

Essity sköter transporterna utomlands

Själva logistiken är utmaningen i projektet.

– Vi bygger upp hubbar med några stora kunder. Därifrån kör vi balarna med återvunna handdukar direkt till våra bruk i respektive land. Vi kör in dem som så kallat våtstarkt papper, det behöver hanteras separat. Pappersmassan används sedan till bland annat britspapper i vården och toalettpapper, och ersätter både jungfrulig råvara och finare återvunnet papper, som kontorspapper, säger Åsa Degerman.

Målet är att kunna göra nya pappershanddukar av materialet, men det kräver tester och certifiering. Pappershanddukarna är nämligen godkända för korttidskontakt med mat.

Problem med avfallsregler i Sverige

I Sverige försvåras hanteringen av att pappershanddukarna klassas som avfall, som ska hanteras av kommunen. Mölndals kommun har därför gått in och åtagit sig att sköta hanteringen åt Essity för att systemet ska kunna testas utan dispens. Det är AstraZenecas pappershanddukar som ska samlas in i första hand.

– Jag hoppas att fler kommuner och företag i Sverige ser fördelarna med denna modell och tar efter, säger Andreas Svendsen, miljöstrateg på Mölndals stad, i ett pressmeddelande.

Essity har mött ett stort intresse för tjänsten.

– Intresset är enormt. Många är jätteintresserade. Det här reducerar koldioxidavtrycket med 40 procent jämfört med förbränning, samtidigt som det reducerar avfallsmängderna, säger Åsa Degerman.

Företaget får mer råvara

Det är inte bara kundernas miljöarbete som vinner på systemet. För Essitys del handlar det om att få fram bra råvara till sina produkter.

– Det är en stor nedgång på vanligt återvunnet papper. Vi printar mindre och läser mindre på papper. Det går ner tillgångsmässigt och vi behövde se om vi kunde hitta nya lösningar, säger Åsa Degerman.

Hon skulle gärna se att pappershanddukarna klassas om till råvara framöver.

– Det vore ingen omöjlighet. I Sverige skulle läget bli annorlunda för oss i så fall. Då skulle pappershanddukarna inte längre falla under det kommunala avfallsansvaret, säger hon.

Transporten inte avgörande för miljönyttan

Den LCA som visar att koldioxidtrycket minskar med 40 procent är baserad på en transport på 50 mil från kunden till Essitys bruk i Lilla Edet.

– Det är certifierat av IVL, så det är det enda vi kan gå ut med. Men i vår sensitivitetsanalys såg vi att transporten inte var avgörande för resultatet. Det blev inte så stor skillnad om man körde pappershanddukarna 100 mil istället, säger Åsa Degerman.

Läs mer: Ökad plaståtervinning kan ge miljardbelopp

 

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste