Luftkvalitetsdirektivet infördes år 2008 och har som mål att skydda människors hälsa och miljön. Till följd av direktivet har gränsvärden fastställts på EU-nivå i syfte att undvika, förebygga eller minska luftens skadliga effekter på människors hälsa och på miljön. Sedan dess har dock få länder lyckats nå upp till direktivets krav.
Dålig luft kan bli dyrt
Juridik Otillåtna halter av partiklar i luften kan bli dyrt för EU:s medlemsländer. I somras utdömdes miljonböter för brott mot ett EU-direktiv. Fanny Vesterberg, jurist på JP Miljönet som levererar juridiska informationstjänster, analyserar läget och konstaterar att det kan finnas anledning att snabba på arbetet med luftkvaliteten.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
EU-kommissionen har tagit flera länder till EU-domstolen för att få dem att vidta åtgärder. Nyligen dömdes Italien – för andra gången – för fördragsbrott på grund av för höga gränsvärden av PM10. Det är fråga om partiklar som bildas bland annat vid nedbrytning av vägbanan på grund av dubbdäck. Andra länder som dömts för dålig luft av EU-domstolen är Frankrike, Bulgarien, Polen och Rumänien.
Sverige fälldes för tio år sedan
Även Sverige fälldes 2011 för att ha överskridit gränsvärdena för PM10 i luften och det pågår fortfarande en process om Sveriges överträdelser. Det konstaterade kommissionen vid sin utvärdering av efterlevnaden av luftkvalitetsdirektivet från 2019.
Till följd av kommissionens synpunkter på Sveriges genomförande av direktivet har Miljödepartementet tagit fram ett antal förslag på förbättringar. Bland annat bör en regelbunden översyn göras av utvärderingströsklarna och det bör bli tydligare på vilket sätt åtgärder är lämpliga för att ett överskridande av gränsvärdena ska hållas så kort som möjligt.
För att hantera problemet med överskridna gränsvärden för PM10 har berörda kommuner även åtgärdsprogram, till exempel om dubbdäcksförbud. Samtidigt fortgår arbetet med överskridande av andra gränsvärden, som kolmonoxid.
EU vill skärpa bestämmelser
EU-domstolens senaste domar visar dock mycket lite barmhärtighet för medlemsstaternas ansträngningar. Och kommissionen tänker varken sakta ner eller lätta på tyglarna – istället har den europeiska gröna given uttryckt en avsikt att föreslå skärpta bestämmelser om övervakning samt en översyn av luftkvalitetsnormerna.
Hotet om ekonomiska sanktioner är också verkligt sedan i somras, då EU-domstolen för första gången dömde ut mångmiljonbelopp till följd av att ett EU-land inte följt ett direktiv. Med detta i åtanke kan finnas anledning att snabba på arbetet med luftkvaliteten.
– Fanny Vesterberg, redaktör och jurist, JP Infonet