Debatt: Klarar vi klimatkrisens krav?

Människors oro ökar inför konsekvenserna av klimatförändringarna. De internationella klimatmötena kan hittills betraktas som politiska farser. Politikerna har hittills ägnat en stor del av tiden till procedurfrågor istället för sakfrågor. Man kan fråga sig hur inflytelserika politiker från länder i det moderna välutvecklade samhället kan försätta sig i dagens klimatsituation?

Flyttar utsläppen utomlands

Sverige hör till de stater där industrier ofta flyttar sin verksamhet till utvecklingsländer med lägre skatter och lönekostnader. På detta sätt minskar utsläppen av koldioxid (CO2) innanför Sveriges gränser trots att det är vi som konsumerar dessa produkter. ”Våra utsläpp” i utvecklingsländerna ökar på grund av att de för sin industri har energi baserad på smutsig kolkraft med stora utsläpp av växthusgaser.

Det som vi rapporterar till EU är enbart den del av CO2 som genereras inom våra territoriella gränser. Skulle hänsyn tas till vår import ökar våra utsläpp kraftigt och vi är då långt ifrån så bra på hållbarhet som regeringen vill göra gällande. Enligt Naturvårdsverket har vi inte heller uppfyllt de av regeringen uppsatta målen för biologisk mångfald.

Svårt att hitta ljusglimtar

Hittills har endast ett begränsat antal länder rapporterat sina utsläppsminskningar som utlovades fram till 2020 och som FN:s klimatpanel angett som en lägsta rimlig nivå för att undvika allvarliga störningar i klimatsystemet.

Störningar märks redan i Sverige i form av vattenbrist under sommaren och ökat regn i norra delen av Sverige under höst och vår, och att andelen större skogsbränder tilltar. Fästingproblem med borrelia och TBV har redan spridits till norra Sverige. Kalfjällen förbuskas allt mer. Med nuvarande utsläppstakt förflyttar sig klimatzonerna allt längre norrut med cirka fyra kilometer per år.

En varmare Östersjö påverkar fiskar så som torsken allvarligt. Oro skapas även av det faktum att 2020 blev det varmaste året sedan de officiella mätningarna började år 1860. Störningarna påverkar både vår hälsa och även den biologiska mångfalden.

Kan man vara klimatneutral?

All verksamhet genererar i princip alltid utsläpp av växthusgaser, naturlagarna går inte att runda. Vad betyder i så fall klimatneutral och klimatkompensation som ofta slentrianmässigt och slarvigt används av bolag och organisationers beskrivning av sitt hållbarhetsarbete?

Konsumentverket och Marknadsdomstolen anser att dessa ord måste tydliggöras vad som avses med klimatneutral, klimatpositiv, klimatkompensation och miljövänlig. Nyckeln till dessa värdeord måste alltid kunna styrkas och verifieras med ton/CO2.

Byggsektorn måste förstå alla konsekvenser

Även byggindustrin i Sverige märker av att någonting påtagligt har hänt med klimatet. De program för temperaturer som branschen använder för energiberäkningar och energideklarationer visar på att medeltemperaturen påtagligt har ökat. Statistik från SMHI som baseras på klimatdata 30 år tillbaka i tiden visar att temperaturen i till exempel Stockholms klimatzon ökat med 1,1grader.

I en rapport av Riksbanken från 2020 uppmärksammar de kommuner och byggsektorn att åtta procent av Sveriges kustnära bostäder löper risk att drabbas av skador till följd av klimatförändringarna genom höjda havsnivåer. Klimatfrågorna måste engagera och aktivera byggsektorn och kommuner betydligt mer än vad de hittills har gjort.

Stora tekniksprång är nödvändiga

Med den ökande befolkningstillväxten i utvecklingsländerna och deras självklara rätt till ökad levnadsstandard måste det ske ett dramatiskt paratimskifte med ny teknik för att världen ska klara det uppsatta tvågraders-målet som snarare nu går mot tre-fyra grader inom detta sekel.

För att överbrygga hinder är det nödvändigt med en global gemensam koldioxidpolitik för att få rättvisa konkurrensförhållanden länder emellan. Det räcker inte med utsläppsrätter som enbart gäller för EU.

Tekniska genombrott krävs

För att klara klimatmålen krävs flera nya tekniska genombrott som kan kommersialiseras och bidrar till en systemförändring som möjliggör minskade utsläpp av CO2. De stora tekniksprång som är nödvändiga kräver forskning, kapital och vilja.

För investeringarna för ny och bättre teknik finns inga genvägar utan det fordras politiskt ansvar och mod, uthållighet, stödjande infrastruktur och inte minst internationell samverkan. ”Stenåldern försvann inte på grund av bristen på sten utan att ny och bättre teknik kom fram.” (Citat från Shejk Yamani, tidigare generalsekreterare hos Opec.)

– Johnny Kellner, Energi-och klimatstrateg