Dagens M&U 27 januari 2025

Trend: Politiska påtryckningar bromsar hållbarhetsarbetet

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

En global motreaktion mot hållbarhetsarbete har växt fram, särskilt i USA där klimat- och mångfaldsfrågor blivit politiska konfliktytor. Företag och investerare, som BlackRock och Vanguard, har börjat backa från klimatsamarbeten under politiska påtryckningar. Denna trend sprider sig nu även till Europa och Sverige, där en växande ”anti-woke”-rörelse ifrågasätter hållbarhetsinsatser.

Amanda Lundeteg på Allbright menar att retoriken anpassas snarare än att hållbarhetsarbetet överges, och att företag som håller fast vid sina ambitioner kan få långsiktiga fördelar. Samtidigt sänder politiska beslut, som Donald Trumps stopp av mångfaldsprogram i den federala sektorn, oroande signaler.

I Sverige märks motreaktionen särskilt hos företag med verksamhet i USA, där hållbarhetsbudskap tonas ner för att undvika kritik. Johan Florén från Sjunde AP-fonden ser ökande kritik även här, medan Mattias Goldmann noterar en förändrad debatt där tidigare självklara frågor nu ifrågasätts.

Trots detta finns möjligheter för företag som vågar satsa vidare. Svante Axelsson från Fossilfritt Sverige framhåller att klimatomställningen nu drivs av konkurrenskraft och jobbtillväxt snarare än hållbarhetsargument.

– De som investerar i fossilfria lösningar kommer att leda utvecklingen, säger han till Dagens M&U.

Läs ”Trenden: Bakslag för hållbarhetsarbetet”

Läckta dokument: Här är de första detaljerna kring omnibuslagen

EU-kommissionen föreslår en omfattande förenkling av regler genom en ny omnibuslag, enligt ett läckt dokument från strategiplanen Competitiveness Compass. Lagen, som presenteras den 29 januari, syftar till att minska företagens administrativa börda inom hållbarhetsrapportering, due diligence och taxonomi. Omkring 31 000 företag kan undantas från vissa hållbarhetskrav.

Enligt dokumentet kommer EU att föreslå en ny definition av små och medelstora företag. En ny kategori, ”små medelstora företag”, ska omfatta företag med 250–1 000 anställda, en årlig omsättning under 1,5 miljarder euro eller en balansräkning under 2 miljarder euro. Dessa företag ska få förenklade regler liknande dem som gäller för SME.

Kommissionen planerar också fler förenklingsåtgärder under de kommande fem åren. Detta inkluderar halvårsvisa ”verklighetskontroller” och dialoger med intressenter för att identifiera administrativa hinder. Strategin omfattar även en översyn av Carbon Border Adjustment Mechanism 2025 och förändringar i upphandlingsregler.

SEB, Nordea och Danske Bank ger nya miljardlån till fossilbolag

En granskning av Fair Finance Guide och Naturskyddsföreningen avslöjar att SEB, Nordea och Danske Bank har lånat ut över 60 miljarder kronor till fossilbolag under de senaste två åren. Av dessa har nära 22 miljarder kronor gått till bolag som letar efter nya olje- och gasfyndigheter. Rapporten Banking on Thin Ice 3 kritiserar bankernas stöd till fossilindustrin, vilket undergräver klimatåtgärder och går emot deras egna klimatlöften.

Särskild kritik riktas mot lån till projekt i känsliga områden, som norska Arktis, där 8 miljarder kronor har gått till företag som hotar miljön. Bland de största mottagarna finns norska Aker BP, som fått 7 miljarder kronor från SEB och Nordea. Svenska banker finansierar också borrning i afrikanska länder som Namibia, där utvinning sker på extrema havsdjup.

Samtidigt har Swedbank, efter kundprotester, slutat låna ut pengar till oljebolag, i likhet med Handelsbankens beslut två år tidigare. Det gör dem till förebilder inom hållbar finansiering, enligt Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén, som uppmanar fler banker att sluta finansiera fossil utvinning.

Ny rapport lyfter behovet av cirkulära byggmaterialflöden

Byggmaterialindustrierna har släppt en ny rapport som fokuserar på att stärka cirkulära byggmaterialflöden, ett viktigt steg för att minska växthusgasutsläpp inom bygg- och anläggningssektorn. Rapporten presenterar konkreta förslag och framhäver behovet av materialanpassade lösningar, styrmedel och incitament för att öka resurseffektiviteten i sektorn.

Här är några av rapportens huvudpunkter:

  • Cirkulära affärsmodeller och standardiserade processer för återbruk, demontering och hantering av material måste tas fram.
  • Branschen behöver förbättra digitaliseringen för att spåra material med hjälp av loggböcker och digitala produktpass.
  • Samarbetet inom byggsektorn måste stärkas, både mellan olika aktörer och på en övergripande systemnivå.
  • Styrmedel och incitament måste anpassas för olika material och utformas för att gynna cirkularitet.

Lisa Sennström, hållbarhetschef på Sveriges Bergmaterialindustri, betonar att varje typ av byggmaterial, som bergmaterial, trä och plast, har olika förutsättningar och kräver unika lösningar. Jenny Svärd, vd för Byggmaterialindustrierna, lyfter vikten av samverkan på systemnivå och livscykelperspektiv vid materialval för att skapa en mer storskalig cirkularitet.

Appar öppnar dörren till naturen och biologisk mångfald

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har undersökt hur över 250 artidentifierings-appar används och utvecklats, tack vare framsteg inom artificiell intelligens. Sedan de första apparna lanserades 2013 har antalet nedladdningar ökat dramatiskt, med över 200 miljoner registrerade globalt. Enligt studien, som är publicerad i vetenskapstidskriften Bioscience, har AI-teknik gjort apparna mycket bättre på att känna igen arter och därmed ökat intresset för naturen.

Studien identifierar en skillnad mellan gratis och kommersiella appar. Gratisappar, ofta utvecklade för medborgarforskning, bidrar till forskning om biologisk mångfald och globala biodiversitetsdatabaser. Kommersiella appar riktar sig mer till individuell användning och lärande, men företagen bakom dessa samlar ofta personlig data för marknadsföring.

Läs ”Exploring the landscape of automated species identification apps”

Ny modell sänker fartygens utsläpp

Forskare vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, har utvecklat en modell som kan hjälpa fartygsoperatörer att optimera rengöringsintervaller för skrov. Ansamling av biofilm, eller slem, på fartygsskrov ökar friktionen i vattnet, vilket leder till högre bränsleförbrukning och större utsläpp. Studien, ledd av Cornelius Wittig, doktorand i vätskemekanik, visar hur skjuvspänning bidrar till tillväxten av biofilmer som skadar fartygens bränsleeffektivitet.

Biofilm bildas genom att bakteriekolonier fäster på skrovytan och skapar strukturer som leder till ökad friktion. Enligt Cornelius Wittig kan tunn biofilm öka bränsleförbrukningen med upp till 80 procent, och ett fartygs axeleffekt kan behöva höjas med 18 procent för att kompensera för ökningen av vätskefriktionen. Modellen kan ge fartygsoperatörer en bättre uppskattning av när rengöring bör utföras, vilket kan minska bränslekostnaderna och samtidigt minimera miljöpåverkan.

För närvarande sker ofta rengöring först efter att en tydlig ökning i bränsleförbrukningen märks, vilket är för sent för att förhindra onödig bränsleanvändning. Cornelis Wittig framhåller att mer forskning behövs under realistiska förhållanden innan modellen kan implementeras brett inom sjöfarten. Han tillägger att forskningen också kan tillämpas på andra områden där biofilmer orsakar problem, såsom medicin och tandvård.

Senaste nytt

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Hämtar fler dagens
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste