Inga produkter i varukorgen.
Regeringen går vidare med artskyddsförslaget – här är detalljerna
Biologisk mångfald
Trots tung juridisk kritik väljer regeringen att gå vidare med förslaget om ersättning till markägare vid artskyddsbeslut. I propositionen ligger både ersättningsnivån och konstruktionen fast, samtidigt som flera invändningar från remissinstanser lämnas utan åtgärd.
■ Juridisk kritik avvisas
■ Ersättningen ligger fast
■ Oklarheter kring statsstöd
Foto: Adobe Stock
Regeringens proposition om ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av artskyddet innebär i sak att det tidigare remitterade förslaget förs vidare utan större förändringar. Det gäller både hur ersättningsrätten konstrueras och hur ersättningen ska beräknas.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Flera tunga remissinstanser, däribland Svea hovrätt samt Uppsala universitet och Stockholms universitet, har riktat kritik mot förslaget. Invändningarna gäller bland annat att modellen bryter mot etablerade principer i miljörätten, särskilt kopplingen till begreppet pågående markanvändning, samt att den kan skapa svåra bevisfrågor.
Trots detta väljer regeringen att inte justera den grundläggande konstruktionen. I propositionen slås fast att ersättning ska ges när artskyddet innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras, och att detta ska regleras på samma sätt som vid områdesskydd.
En annan punkt där regeringen går vidare utan förändringar gäller ersättningsnivån. Modellen innebär att ersättning beräknas enligt expropriationslagens principer, vilket i praktiken innebär marknadsvärdeminskning plus ett schablontillägg på 25 procent. Kritiker har pekat på att detta kan innebära överkompensation i fall där begränsningarna följer av miljökrav som markägare redan förväntas bära. Regeringen avvisar den invändningen och menar att samma ersättningsnivå bör gälla som vid områdesskydd.
Även frågan om EU:s statsstödsregler lämnas i praktiken öppen. Flera remissinstanser har efterlyst en tydligare analys av om ersättningen kan utgöra otillåtet statsstöd, särskilt med hänsyn till schablontillägget. Regeringen konstaterar frågan men gör ingen fullständig prövning i propositionen, vilket innebär att rättsläget fortsatt är oklart.
Förslaget får också en bredare tillämpning än vad vissa remissinstanser föreslagit. Bland annat har det funnits önskemål om att begränsa ersättningsrätten till skogsbruk, där konflikterna varit mest omfattande. Regeringen väljer i stället att göra reglerna generella och låta dem gälla all pågående markanvändning.
Bakgrunden till lagförslaget är en långvarig konflikt kring artskyddets konsekvenser, inte minst i skogsbruket, samt rättspraxis som visat att ersättning i vissa fall kan utgå även utan tydligt lagstöd. Regeringen motiverar förändringen med behovet av ökad förutsebarhet, men väljer samtidigt att inte möta flera av de centrala invändningar som lyfts under remissrundan.
Regeringen avvaktar i propositionen med beslut om när lagändringen ska träda i kraft.
