AI kartlägger biologisk mångfald med skogens ljud

Ecovibes är ett startupbolag som grundades i oktober 2025. Företaget drivs av Mathias Kristoferqvist och Christian Höök, båda jägmästare och doktorander i skogsteknologi. Mathias Kristoferqvist forskar om hur mänsklig aktivitet påverkar känsliga ekosystem och utvecklar metoder för mer hållbar markanvändning. Christian Höök är specialiserad på hur sensorteknik och AI kan användas för att utveckla smartare arbetssätt inom hållbart skogsbruk. Arbetet började med att testa och validera metoden innan bolaget formellt startades. 

– I början var det tänkt att vara en ren analystjänst inom skogssektorn, gruvindustrin och den biologiska mångfalden. Men det finns också många idéer. Teknologin går att applicera på väldigt många olika marknader. Men vi gräver där vi står just nu. Och det är främst gentemot skogsbolag. Vi har kommunikation med ett gruvbolag också. Vi har samarbeten med en forskargrupp på SLU och kontakt med några energiföretag, säger Mathias Kristoferqvist. 

Idén till tekniken uppstod ur en enkel reflektion om vad skogens ljud kan berätta om dess tillstånd. 

– Det var Christian Höök, min kollega, som satt ute i skogen med sin dotter. Och började fundera på om ljudet i skogen kunde säga någonting om hälsan på skogen och biologisk mångfald. Det var egentligen där den föddes. Sen kom han ju in på det här med bioakustik och började fundera på AI, säger Mathias Kristoferqvist. 

– Sen kom jag in lite senare då det började vara dags för att ha mer kontakt med företagen, fortsätter han. 

Ecovibes metod bygger på att ljud från naturen samlas in med hjälp av ljudboxar som placeras ut i ett område under en bestämd period. 

– Man sätter upp en ljudbox och så går man egentligen därifrån. Man bestämmer hur länge de ska sitta uppe och när de ska spela in. När det är klart skickas datan till oss och så går den genom våra modeller, säger Mathias Kristoferqvist. 

Hur länge ljudboxarna behöver sitta uppe varierar. 

– Det är lite olika beroende på art. Antingen kan du spela in den hela tiden. Och då kanske batteritiden räcker några veckor. Men om man tittar på forskning så ger till exempel att spela en till tio minuter per timme över tid ett ganska bra resultat om den ska sitta ute över en månad. Så det finns lite olika tekniker. Men det har ju att göra med hur länge batteriet räcker, säger Mathias Kristoferqvist. 

När inspelningarna samlats in från ljudboxarna går materialet genom en analysprocess där systemet först identifierar när det faktiskt finns biologiska ljud. Om stora datamängder analyseras, sorteras perioder utan aktivitet bort för att effektivisera arbetet. Därefter kan ljudet köras genom specifika artmodeller beroende på vilka arter man vill undersöka. 

Systemet delar upp ljudet i enskilda händelser och skapar en översikt över alla detektioner. Resultatet presenteras i rapporter som visar när och var ljuden registrerats, hur ofta de förekommer och hur säker identifieringen är. Om flera ljudboxar används går det att jämföra olika platser i landskapet och se var aktiviteten är störst.         

Användaren kan också gå tillbaka till de enskilda ljudfilerna för att själv lyssna och verifiera resultaten. En viktig del i utvecklingen, beskriver Mathias Kristoferqvist, är spårbarhet, där varje observation kan kopplas till rätt plats och tidpunkt.

Tekniken gör det möjligt att upptäcka arter som annars kan vara svåra att hitta, och att följa förändringar i ett område över tid. Det kan till exempel handla om att identifiera skyddsvärda arter innan en avverkning eller att utvärdera effekter av naturvårdsåtgärder.

– När man använder den kan man exempelvis se – här fanns det tretåig hackspett. Här måste man ha ökad hänsyn eller kanske inte ska bygga eller avverka och så vidare, säger Mathias Kristoferqvist.

I dag finns modeller för ett antal prioriterade arter och fler är under utveckling.

– I våra modeller har vi en modell för tretåig hackspett och en för tjäder. Just nu håller vi också på att utveckla en modell för vitryggig hackspett, säger Mathias Kristoferqvist.

– Tanken är egentligen att vi ska ha modeller för alla de arter som har mest ärenden till att börja med. Och varför man har artspecifika modeller som vi gör är för att få en bra precision. För det finns ju till exempel Birdnet och andra som har alla fåglar i en. Men då blir den väldigt opålitlig också, fortsätter han.

Ecovibes har genomfört pilotstudier tillsammans med skogsbolag och för dialog med fler aktörer inom bland annat energi och gruvnäring. Tekniken kan användas i flera branscher, men fokus ligger just nu på skogssektorn.

– Hittills har vi utfört några pilotstudier med skogsbolag. Därför har vi nu inför våren dialog och arbetar med att ta fram projektförslag, säger Mathias Kristoferqvist.

Bolaget har också uppmärksammats för sitt arbete. De har fått ett hållbarhetspris och deltar i ett inkubationslab där tekniken och affären utvecklas vidare. Samtidigt pågår dialog med myndigheter om hur metoden kan användas bredare.

– Vi har haft en initial kontakt och till hösten ska vi försöka få till ett samarbete med Skogsstyrelsen. Där vi kan standardisera och utvärdera modellen för att kunna använda den i branschen, säger Mathias Kristoferqvist.

Erkännanden från omvärlden ses som ett kvitto på att tekniken fyller ett behov.

– Vi vann ett pris från Sparbanksstiftelsen och SLU. Det var egentligen för att de tyckte att det var en innovativ idé. Och att den kunde hjälpa ett hållbart samhälle, säger Mathias Kristoferqvist.

På längre sikt är ambitionen att inte bara identifiera enskilda arter utan att analysera hela ljudlandskap för att förstå hur ekosystem förändras.

– Vi vill skala upp det och sen också börja kika på större miljöövervakning. Där man inte lyssnar efter enskilda arter utan är intresserad av komplexiteten i naturen. Till exempel om man har gjort en åtgärd någonstans för att öka biologisk mångfald så kan man spela in före och efter och se hur det har förändrats, säger Mathias Kristoferqvist.