I transportcontainrar finns ibland ett osynligt hot, som till exempel giftet fosfin som ska hålla skadedjur borta från lasten. Det tillsätts innan containern tillsluts och blir det kvar tills den öppnas igen. Gunnar Johanson, professor vid Karolinska institutet, med inriktning på toxikologi och riskbedömning av kemikalier, har undersökt saken.
Containergifter skapar dödsfälla
TRANSPORT
Att arbeta med containertrafik innebär en risk att bli förgiftad av gaser, av vilka några tillsätts för att skydda lasten från skadedjur, mögel med mera. Svenska forskare har undersökt nästan 500 containrar på jakt efter giftiga ämnen. Merparten innehöll någon skadlig gas.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Han berättar att ibland blir den drabbade sjuk mycket snart, men ibland märks inte problemet på en gång. I vissa fall handlar det om ämnen som kommer med varorna, som kemikalier som avges från sportskor.
– Säg att du alltid lastar ut containrar med en viss typ av gods. Du märker inget, och får inga akuta effekter. Men så får du cancer inom tio till tjugo år, säger han.
Arbetare drabbades av giftiga ämnen i container
En arbetare hos Clas Ohlson i Insjön drabbades till exempel akut. Efter det har företaget infört rutiner för att skydda dem som hanterar gods på väg till företaget, liksom Ikea, som haft egna skandaler kopplade till transport av bokhyllan Billy.
Även Livsmedelsverkets inspektörer har drabbats, när de skulle undersöka en container med livsmedel. Då utsattes de för fosfin, ett gift som kan döda i stor dos men den här gången bara ledde till sjukdom.
Undersökt 500 containrar
Gunnar Johanson och hans medarbetare Urban Svedberg har undersökt nästan 500 containrar i sex hamnar. Resultatet blev att tolv procent av dem innehöll ämnen som överskred gränsvärdet. Fyra procent innehöll cancerframkallande ämnet i en mängd som översteg gränsvärdet, som allra mest med 30 gånger. Merparten innehöll någon form av skadligt gas. Det allra vanligaste var lösningsmedel som inte tillsätts avsiktligt, utan kommer från varorna.
Men i undersökningen ingick bara ett fåtal containrar med livsmedel, där problemet förmodligen är vanligare. Fosfin används till exempel i containrar med ris.
Täta containrar gör att gasen finns kvar
Fakta
Miljonproblem
Tanken är att gasen ska vädras ut under transport, men det händer inte eftersom containrarna är så täta. Om lasten är behandlad med gas, ska det egentligen finnas information om det. Men det finns inte alltid. Det som utgör en risk, är dessutom ofta både osynligt och luktlöst.
– Vårt luktsinne utvecklades innan industrin började tillverka olika ämnen, konstaterar Gunnar Johanson.
Ventilation hjälper
Det går att undvika de värsta problemen genom att ventilera containern innan den lastas av genom att helt sonika öppna den en stund i förväg. Men eftersom containrarna är fyllda med varor, tar det tid innan giftgasen ventileras bort. Det finns också mekaniska metoder. Gunnar Johanson och Urban Svedberg har också utvecklat en egen metod, som bygger på utrustningen de använt för sitt forskningsprojekt. Den kan upptäcka flera olika ämnen och kan även detektera det som ingen räknat med att finna på platsen.
– Vi har inte utvecklat den här metoden för att tjäna pengar, utan jag vill bara att det här problemet ska bli löst, säger Gunnar Johanson.
Nya mottagare har sämre kontroll
Han vill också att fler tar problemet på större allvar. Dagen efter intervjun ska han till exempel på möte hos Arbetsmiljöverket.
Där är man redan medveten om risken med gas för transportarbetare. Det berättar Eric Storbjörk som är projektledare på verkets enhet för e-handel. Han säger att det är bra att problemet uppmärksammas. För med e-handel ökar antalet containrar i trafik och flödena ser annorlunda ut, med fler mottagare som har ännu sämre kontroll och kunskap än de vanliga storföretagen.
Information om lastens innehåll saknas
Fakta
Gifterna
Han konstaterar precis som Gunnar Johanson att i grunden finns problemet med att mottagaren inte vet hur containern som anländer är packad och precis vad som finns i den. Han konstaterar också att antalet kemiska ämnen är stort. Till det kommer risken för syrebrist som kan uppstå när containrarna öppnas.
– Det är ett internationellt problem. Vi anar att kunskapsläget är dåligt, men vi vet inte hur det ser ut exakt, säger Eric Storbjörk.
Ska undersöka omfattningen
Fakta
Lösningarna
Hur stort det är och hur det ser ut i detalj ska nu Arbetsmiljöverket ta reda på.
– Det man inte känner till har man svårt att vidta åtgärder kring, säger han.
Drabbade besättningsmän
Även besättningar på fartyg kan drabbas. I ett fall lastades ett maltesiskt skepp, Nefryt, i Elfenbenskusten med nötter. Lasten behandlades med fosfin, av två personer som kom ombord med den utrustning som krävs för att utföra arbetet på ett säkert sätt.
Men när Nefryt lättat ankar började de sjutton personerna i den polska besättningen att må illa. Tillståndet förvärrades tills orsaken upptäcktes och de kunde få behandling mot fosfinförgiftning. Men då hade två personer redan dött.
Har du mer information om giftiga ämnen i containrar? Kontakta gärna redaktionen: ingar.l @ miljo-utveckling.se