Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Containergifter skapar dödsfälla

TRANSPORT Att arbeta med containertrafik innebär en risk att bli förgiftad av gaser, av vilka några tillsätts för att skydda lasten från skadedjur, mögel med mera. Svenska forskare har undersökt nästan 500 containrar på jakt efter giftiga ämnen. Merparten innehöll någon skadlig gas.

Containergifter skapar dödsfälla
En container undersöks på jakt efter giftiga ämnen.

I transportcontainrar finns ibland ett osynligt hot, som till exempel giftet fosfin som ska hålla skadedjur borta från lasten. Det tillsätts innan containern tillsluts och blir det kvar tills den öppnas igen. Gunnar Johanson, professor vid Karolinska institutet, med inriktning på toxikologi och riskbedömning av kemikalier, har undersökt saken.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Han berättar att ibland blir den drabbade sjuk mycket snart, men ibland märks inte problemet på en gång. I vissa fall handlar det om ämnen som kommer med varorna, som kemikalier som avges från sportskor.

– Säg att du alltid lastar ut containrar med en viss typ av gods. Du märker inget, och får inga akuta effekter. Men så får du cancer inom tio till tjugo år, säger han.

Arbetare drabbades av giftiga ämnen i container

En arbetare hos Clas Ohlson i Insjön drabbades till exempel akut. Efter det har företaget infört rutiner för att skydda dem som hanterar gods på väg till företaget, liksom Ikea, som haft egna skandaler kopplade till transport av bokhyllan Billy.

Även Livsmedelsverkets inspektörer har drabbats, när de skulle undersöka en container med livsmedel. Då utsattes de för fosfin, ett gift som kan döda i stor dos men den här gången bara ledde till sjukdom.

Undersökt 500 containrar

Gunnar Johanson och hans medarbetare Urban Svedberg har undersökt nästan 500 containrar i sex hamnar. Resultatet blev att tolv procent av dem innehöll ämnen som överskred gränsvärdet. Fyra procent innehöll cancerframkallande ämnet i en mängd som översteg gränsvärdet, som allra mest med 30 gånger. Merparten innehöll någon form av skadligt gas. Det allra vanligaste var lösningsmedel som inte tillsätts avsiktligt, utan kommer från varorna.

Men i undersökningen ingick bara ett fåtal containrar med livsmedel, där problemet förmodligen är vanligare. Fosfin används till exempel i containrar med ris.

Täta containrar gör att gasen finns kvar

Fakta

Miljonproblem

Antalet containrar som skeppas runt i världen är stadigt växande. År 2014 var de nästan 700 miljoner och förra året hade antalet passerat 800 miljoner globalt. Gunnar Johanson har räknat ut att det motsvarar omkring 500 miljoner arbetstimmar för de som lastar ur.

I Sverige passerade 1,6 miljoner containrar svenska hamnar år 2019 enligt statistik från FN-organet UNCTAD.

De som arbetar på fartyg kan också drabbas. Det finns flera fall av sjömän som blivit sjuka eller dött när gas från lasten läckt ut.

De som fyller containrarna med gas, ska använda skyddsutrustning och följa rutiner, för annars riskerar de också att skadas.

Tanken är att gasen ska vädras ut under transport, men det händer inte eftersom containrarna är så täta. Om lasten är behandlad med gas, ska det egentligen finnas information om det. Men det finns inte alltid. Det som utgör en risk, är dessutom ofta både osynligt och luktlöst.

– Vårt luktsinne utvecklades innan industrin började tillverka olika ämnen, konstaterar Gunnar Johanson.

Ventilation hjälper

Gunnar Johanson.

Det går att undvika de värsta problemen genom att ventilera containern innan den lastas av genom att helt sonika öppna den en stund i förväg. Men eftersom containrarna är fyllda med varor, tar det tid innan giftgasen ventileras bort. Det finns också mekaniska metoder. Gunnar Johanson och Urban Svedberg har också utvecklat en egen metod, som bygger på utrustningen de använt för sitt forskningsprojekt. Den kan upptäcka flera olika ämnen och kan även detektera det som ingen räknat med att finna på platsen.

– Vi har inte utvecklat den här metoden för att tjäna pengar, utan jag vill bara att det här problemet ska bli löst, säger Gunnar Johanson.

Nya mottagare har sämre kontroll

Han vill också att fler tar problemet på större allvar. Dagen efter intervjun ska han till exempel på möte hos Arbetsmiljöverket.

Där är man redan medveten om risken med gas för transportarbetare. Det berättar Eric Storbjörk som är projektledare på verkets enhet för e-handel. Han säger att det är bra att problemet uppmärksammas. För med e-handel ökar antalet containrar i trafik och flödena ser annorlunda ut, med fler mottagare som har ännu sämre kontroll och kunskap än de vanliga storföretagen.

Information om lastens innehåll saknas

Fakta

Gifterna

Johanson och Svedberg hittade gasformiga kemikalier i 78 procent av alla containrar de undersökte i hamnen i Göteborg år 2013. 47 procent innehöll olika kolväten och 45 innehöll koloxid.

Enligt en annan undersökning, då i hamnen i Hamburg, var den vanligaste farliga gasformiga kemikalien formaldehyd som hittades i 59 procent av alla undersökta containrar. Efter det kom bensen. Fosfin som används mot skadedjur fanns i 4,5 procent av alla containrar.

Eric Storbjörk.

Han konstaterar precis som Gunnar Johanson att i grunden finns problemet med att mottagaren inte vet hur containern som anländer är packad och precis vad som finns i den. Han konstaterar också att antalet kemiska ämnen är stort. Till det kommer risken för syrebrist som kan uppstå när containrarna öppnas.

– Det är ett internationellt problem. Vi anar att kunskapsläget är dåligt, men vi vet inte hur det ser ut exakt, säger Eric Storbjörk.

Ska undersöka omfattningen

Fakta

Lösningarna

Gunnar Johanson och hans medarbetare Ulf Svedberg har utvecklat en metod som bygger på att kemikalierna både identifieras och vädras ut med mekanisk ventilation.

Den enklaste metoden består annars i att öppna en container en stund innan den ska tömmas; att förventilera. Men det kan vara tidskrävande om containern är fullpackad och gasen därmed instängd i trånga skrymslen. En metod går ut på att hålla dörren öppen och sätta en fläkt i luckan, vilket gör att i alla fall det som finns nära öppningen vädras ut fortare.

Hur stort det är och hur det ser ut i detalj ska nu Arbetsmiljöverket ta reda på.

– Det man inte känner till har man svårt att vidta åtgärder kring, säger han.

Drabbade besättningsmän

Även besättningar på fartyg kan drabbas. I ett fall lastades ett maltesiskt skepp, Nefryt, i Elfenbenskusten med nötter. Lasten behandlades med fosfin, av två personer som kom ombord med den utrustning som krävs för att utföra arbetet på ett säkert sätt.

Men när Nefryt lättat ankar började de sjutton personerna i den polska besättningen att må illa. Tillståndet förvärrades tills orsaken upptäcktes och de kunde få behandling mot fosfinförgiftning. Men då hade två personer redan dött.

Har du mer information om giftiga ämnen i containrar? Kontakta gärna redaktionen: ingar.l @ miljo-utveckling.se

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.