I somras klubbades EU:s naturrestaureringslag igenom. Lagen syftar till att återskapa ängar och våtmarker, skogar och säkerställa grönområden i städerna. Målet är att restaurera minst 20 procent av unionens land- och havsyta till 2030, och alla ekosystem som är i behov av restaurering till 2050.
Kritik mot regeringens tolkning av restaureringslagen: ”Frångår vetenskapen”
Biologisk mångfald
Arbetet med att implementera EU:s naturrestaureringslag i svensk lagstiftning har nu börjat. Men regeringen tolkar direktivet på ett sätt som frångår vetenskapen. Det konstaterar Torbjörn Ebenhard, expert på biologisk mångfald vid SLU, som tidigare deltagit vid FN:s förhandlingar om biologisk mångfald.
– Regeringen vill kunna säga att vi genom vanligt skogsbruk bevarar naturen, säger han.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Restaureringslagen har sedan den föreslogs varit omdiskuterad. Sverige har hört till ett av de länder som varit kritiska till lagen och genomgående röstat nej till att den ska genomföras. Argumentet är att den riskerar att förstöra det svenska skogs- och jordbruket. Inför omröstningen i somras fick man med sig Ungern på nej-sidan, vilket gjorde att lagen var nära att falla. Men en österrikisk miljöminister ändrade sig i sista sekunden och lagen fick därmed ett slutgiltigt godkännande.


