Experterna listar: Här är kompetenskraven på hållbarhetschefen 2026

– Det har vi sett både i olika benchmark-mätningar och från andra håll. En del hållbarhetchefer har ju kunskap om cirkuläritet, cirkulära flöden och affärsmodeller – men det är långt ifrån alla.

Teknisk kunskap är också något att kunna 2026. Det kan handla om hur man göra livscykelanalys (så kallad LCA), miljödeklarationer för produkters eller tjänsters miljöpåverkan under livscykeln (en så kallad EDP) eller hur man i allmänhet mäter cirkuläritet, koldioxidavtryck eller de materialvinster man kan göra på återvunnet material.

Han tycker också att demokrati är viktigt att ha koll på.

– Det är någonting jag slagit ett slag för i olika sammanhang, både i undervisningen och forskningen. Det har att göra med Ukraina och Ryssland. Det har kommit flera mätningar den senaste tiden om att länder med diktatoriska influenser ökar, och med det kommer frågan: Vem ska man handla med egentligen?

Tommy Borglund menar att det nu blivit en fråga för hållbarhetchefer om vilka kunder man ska ha eller vilka länder man ska etablera sig i. Han menar att hållbarhetchefer är vana att titta på arbetsvillkor och miljöfrågor i värdekedjan. Men hur gör man då med risker för störningar i värdekedjan i en diktatur, förlorade tillgångar eller anklagelser om att vara i diktaturen?

– Alla de här riskerna kommer vara med, förutom också själva värdegrundsfrågan: Anser man att det är rätt att företags förädlingsvärde verkligen ska gå till regimer som förtrycker befolkningen och attackerar grannarna? Eller ska man spara det förädlingsvärdet i värdekedjan och låta de pengarna göra nytta i demokratier i stället?

Den bollen har redan satts i rullning, menar han. Vissa aktörer har börjat flytta hem sina värdekedjor till någonstans närmare huvudmarknaden, närmare Europa, för att minska riskerna i värdekedjan.

– Då är frågan vilken roll hållbarhetchefen ska ha i att vara med och diskutera närvaron på olika marknader, inte enbart ut ett mänskliga rättigheter- eller arbetsvillkorsperspektiv, utan också utifrån ett demokratiperspektiv.

Inför 2026 tycker han också att det är dags att företag satsar mer på varumärke. Företag har satsat mycket på rapportering och lagt mycket pengar på att förbättra sin datakvalitet, menar han. Samtidigt säger han att det spridits en större rädsla, inte minst på grund av Green Claims Directive och annan EU-reglering, för att göra varumärkesarbeten och mer expansivt kommunicera vad man har gjort.

– Nu är det dags att ta för sig igen kommunikationsmässigt. Inte bara med den tekniska rapporteringen, utan mot bredare grupper: mot kunder, anställda, potentiella anställa, samhällsaktörer. Att sluta ”husha” och faktiskt stå för det man har gjort.

Enligt Tommy Borglund ligger Sveriges hållbarhetschefer bra till gällande tekniska delar av arbetet, men behöver bli bättre på de strategiska övergripande frågorna och varumärkesfrågorna. Han menar att det hänger ihop med ens positionering av företaget ur ett hållbarhetsperspektiv.

– Här borde hållbarhetschefer ta mer plats och vara mer aktiva inom strategiformuleringen och den positioneringen. Man kan förstärka det strategiska perspektivet.

Hur kan man göra det rent konkret?

– Det handlar ofta om förmåga att samverka med andra på företaget, att man har en position eller skapar sig en position som gör att man kan arbeta med högsta ledningen. Det finns en tydlig trend att finanschef och hållbarhetchef har börjat jobba med varandra mycket mer. Det är bra, men hållbarhetschef och varumärkeschef eller marknadschef skulle kunna göra mer saker tillsammans.

Han menar också att när man väl jobbat fram finansiell väsentlighet måste det synas mer i strategiarbetet.

– Jag tror det handlar mycket om ledarskapsförmågan internt och att kunna samverka med högsta ledningen, styrelsen och ledningsgruppen för att få sina frågor att ta mer plats, avslutar han.

”Det kommer vara helt centralt framåt”

Vad tycker då hållbarhetcheferna själva att de behöver kunna inför 2026? Marcus Hartmann är regionalt ansvarig för hållbarhet och public affairs på H&M Norra Europa. Han menar att hållbarhetsfrågorna är så pass komplexa att man kommer behöva fortsätta vara bred i sin förståelse. 

– Om man ska peka på något specifikt tror jag det kommer vara extra viktigt framåt att ser till utvecklingen med rapportering och transparens. Det kommer vara helt centralt framåt. 

Hur tänker du kring förseningen av omnibus och CSRD? 

– Där är det två delar som vi kommer tillbaka till, och inte bara för 2026 utan en bra bit framåt: Att öka sin förståelse och kunskap för de politiska processer samt öka kunskaper om den politiska världen, just för att försöka förstå och förutse hur det här kommer utveckla sig framåt.

Vad ser du på din egen horisont? Vad kommer vara viktigt för dig eller din bransch att ha koll på? 

– Man vill ju vara lite modern och säga AI. Men det är så mycket som sker samtidigt just nu, men att vara flexibel så att man är förbered på de olika förutsättningarna som kommer, att förstå de politiska processerna. Men också att förstå den nya tekniken som kommer och hur den faktiskt kan hjälpa med de här frågorna, avslutar han. 

Lista: 5 kompetenskrav

Vanessa Butani är global hållbarhetschef på Volvo Cars och menar att hållbarhetschefer står inför ett skifte 2026, där rollen blir alltmer strategisk, datadriven och affärsnära. För att lyckas krävs en bred kompetensprofil som inte bara skyddar värde – genom riskhantering och regelefterlevnad – utan också aktivt stöttar värdeskapande i operationen och för kunder, menar hon. Hon listar fem kompetenskrav som ser för hållbarhetschefer inför 2026:

1. Kommunikation och storytelling. Hålbarhet behöver på ett ökat sätt fokusera på värdeskapande, och inte främst att skydda befintliga värden, för ett bolag.  Kundfokuserad och tillförlitlig extern kommunikation och storytelling blir ännu mer centralt för att bygga varumärke och förtroende, menar hon.

2. Strategisk affärsförståelse. Hållbarhetsmålen måste integreras i affärsstrategin, beslutssystem och operativa processer, enligt Vanessa Butani. Förmågan att koppla hållbarhet till affärsvärde är avgörande för att driva både innovation och lönsamhet. 

3. Digital och datadriven kompetens. Framtidens hållbarhetschef är mer och mer datadriven, och behöver leda team som hanterar avancerade datamodeller, digitala verktyg och automatiserad rapportering i en allt högre grad.  

4. Produktnära hållbarhetsstyrning. Hållbarhetskrav som behöver integreras i den dagliga verksamheten för alla anställda, i produktutveckling, inköpsverksamheten och daglig uppföljning – via styrning, mallar, system och leverantörskontrakt. Hon pekar på att operationalisera hållbarhetsmål i produktlivscykeln är en nyckelkompetens. 

5. Regulatorisk förståelse. Hållbarhetschefen behöver fortsatt god förståelse för juridiska ramar, certifieringssystem och rapporteringsstandarder för att möta befintlig och framtida lagstiftning och regelverk. Hon menar att ämnen som biodiversitet, vatten och föroreningar blir allt viktigare.