Kritik mot regeringens tolkning av restaureringslagen: ”Frångår vetenskapen”

Biologisk mångfald Arbetet med att implementera EU:s naturrestaureringslag i svensk lagstiftning har nu börjat. Men regeringen tolkar direktivet på ett sätt som frångår vetenskapen. Det konstaterar Torbjörn Ebenhard, expert på biologisk mångfald vid SLU, som tidigare deltagit vid FN:s förhandlingar om biologisk mångfald.
– Regeringen vill kunna säga att vi genom vanligt skogsbruk bevarar naturen, säger han.

Kritik mot regeringens tolkning av restaureringslagen: ”Frångår vetenskapen”
Torbjörn Ebenhard, expert på biologisk mångfald vid SLU. Foto: Annika Borg/Adobe Stock.

I somras klubbades EU:s naturrestaureringslag igenom.  Lagen syftar till att återskapa ängar och våtmarker, skogar och säkerställa grönområden i städerna. Målet är att restaurera minst 20 procent av unionens land- och havsyta till 2030, och alla ekosystem som är i behov av restaurering till 2050.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Restaureringslagen har sedan den föreslogs varit omdiskuterad. Sverige har hört till ett av de länder som varit kritiska till lagen och genomgående röstat nej till att den ska genomföras. Argumentet är att den riskerar att förstöra det svenska skogs- och jordbruket. Inför omröstningen i somras fick man med sig Ungern på nej-sidan, vilket gjorde att lagen var nära att falla. Men en österrikisk miljöminister ändrade sig i sista sekunden och lagen fick därmed ett slutgiltigt godkännande.

Det som händer nu är att lagen ska implementeras i nationell lagstiftning. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram ett förslag på restaureringsplan och förslag till lagändringar, vilket ska vara klart 1 september 2026. Därefter ska regeringen skicka in förslaget till EU-kommissionen, som har 6 månader att granska det. 2027 ska en slutgiltig restaureringsplan för Sverige finnas på plats.

Lagen bygger på redan befintliga EU-direktiv, som fågeldirektivet, art- och habitatdirektivet, ramdirektivet för vatten samt havsmiljödirektivet. Skillnaden är att det nu finns tidsatta mål och tydligare definitioner av vad som exempelvis räknas som gynnsam bevarandestatus.

Kritik mot regeringens tolkning av lagen

Men nu riktas kritik mot hur regeringen vill tolka naturrestaureringslagen. Kritiken framförs av Världsnaturfonden WWF som menar att regeringens ambitionsnivå är för låg. Även Torbjörn Ebenhard, expert på biologisk mångfald vid Sveriges landsbruksuniversitet SLU, framför kritik mot hur regeringen vill tolka lagen.

– Regeringen tar initiativ till att helt köra över de vetenskapliga utvärderingar som finns, säger han under ett webbinarium anordnat av WWF.

Han har tidigare förhandlat för EU under FN:s COP-möten om biologisk mångfald, och har varit med under förhandlingarna av Kunming-Montreal-avtalet, som fastställer att 30 procent av världens land, vatten och hav ska skyddas och bevaras till 2030.

”Man vill åsidosätta vetenskaplig kunskap”

Kritiken han riktar är mot regeringens direktiv till Naturvårdsverket. Bland annat skriver regeringen att man ”ska följa miniminivån i förordningen” och ”den flexibilitet som finns i förordningen ska utnyttjas till fullo” för att sydda svenska företag och deras konkurrenskraft.

– Man vill åsidosätta vetenskaplig kunskap och säger att andra intressen ska definiera det hela. Man refererar också till miniminivå, men det finns ingen miniminivå i lagen, säger Torbjörn Ebenhard.

I sammanhanget är begreppet referensareal relevant. Referensarealer kan förenklat beskrivas som referensvärden för hur stor areal det behövs av en viss naturtyp för att säkerställa att naturtypen och dess typiska arter ska finnas kvar och vara livskraftiga på lång sikt. Naturrestaureringslagen har gjort att begreppet fått en juridisk definition, och i sommar ska Naturvårdsverket komma med förslag på referensarealer.

Här är Torbjörn Ebenhard, tillsammans med WWF, kritisk till hur regeringen vill rapportera in referensarealerna. Regeringen vill att referensarealerna för skog i art- och habitatdirektivet vara samma som den utbredning naturtyperna hade 1995 – vid Sveriges EU-inträde.

Regeringen har också gett ett uppdrag till Naturvårdsverket om att se över grunderna för klassning av den skogliga naturtypen västlig taiga och näringsrik granskog, vilket är den dominerande skogstyp som finns i Sverige om skogen får utvecklas fritt. Därtill vill regeringen att Naturvårdsverket ska rapportera in att bevarandestatusen för hävdade gräsmarker är ”okänd”. Enligt Torbjörn Ebenhard innebär det att regeringen frångår den kunskap som finns inom området, samtidigt som det i restaureringslagen tydligt står utskrivet att utgå från ”bästa tillgängliga kunskap”.

– Regeringen vill kunna säga att vi genom vanligt skogsbruk bevarar naturen. Det är ett regimskifte att göra den tolkningen, säger Torbjörn Ebenhard.

Argumentet från regeringens håll är att värna om det svenska jord- och skogsbruket samt om svensk konkurrenskraft. På en fråga under webbinariet svarar Torbjörn Ebenhard om han tror att EU kommer att gå med på sättet som Sverige vill tolka lagen.

– Tidigare, när vi rapporterat på art- och habitatdirektivet, har kommissionen godkänt okända referensarealer. Men i skrivningen i nya förordningen är det tydligt vad gynnsam referensareal är. Om det inte helt saknas information, vilket det i flera fall inte gör, finns inga skäl att rapportera in okänd referensareal, avslutar han.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.