Från mjuka värden till hårda kreditvillkor: ”Polletten har trillat ner”

– Svenska banker har kommit långt när det gäller att väga in social hållbarhet i riskbedömningar. I grunden handlar det om att identifiera risker – vilket är kärnan i den finansiella industrin. Om sociala eller miljömässiga faktorer signalerar förhöjd risk påverkar det villkoren: det kan bli dyrare att låna, eller så avstår bankerna helt, säger han.

Sociala risker prissätts

Utvecklingen har gått snabbt. För tio år sedan sågs social hållbarhet mest som en kommunikationsfråga – i dag är den en del av bankernas riskmodeller.

– Det har hänt enormt mycket det senaste decenniet. Du vill inte låna ut till ett fastighetsbolag som anlitar underleverantörer med oskäliga arbetsvillkor – för blir det en skandal påverkar det bolagets ekonomi, kunder och i förlängningen återbetalningsförmågan, säger han.

Han menar att medvetenheten nu är bred:

– Polletten har trillat ner för de flesta. Social hållbarhet är en del av riskbedömningen, och i takt med att informationen blivit mer tillgänglig blir det också lättare att väga in.

Investerare följer samma logik

Den sociala dimensionen får också allt större betydelse på investerarsidan. I Tyskland är var femte investerad euro nu placerad i fonder med hållbarhetskrav – och det handlar inte längre bara om miljö.

– Polletten har trillat ner för de flesta: social hållbarhet är en del av riskbedömningen. Och i takt med att informationen har blivit mer tillgänglig blir det också lättare att väga in, säger Gabriel Lundström.

Påverkar arbetskraft och varumärke

Den sociala hållbarheten påverkar inte bara kapitalflöden, utan även rekrytering och varumärke. Enligt den globala Randstad Workmonitor 2025 uppger många arbetstagare att de väljer bort arbetsgivare som inte delar deras värderingar.

– Om dåliga arbetsvillkor uppdagas påverkar det varumärket och i förlängningen försäljning och tillväxt. Därför är social hållbarhet en del av riskhanteringen, inte bara en moralisk fråga, säger Gabriel Lundström.

Branschskillnader – men samma grundprincip

Riskerna ser olika ut mellan branscher.

Samtidigt ökar det legala trycket. Frankrike har fält det första företaget enligt lagen om mänskliga rättigheter i leverantörsled, och i Norge har en återförsäljare fått böter på 38 500 euro för att ha brutit mot Transparenslagen. När EU:s direktiv om hållbarhets­due diligence, CSDDD träder i kraft väntas kraven bli bindande för hela unionen.

– Det är naturligt att sektorer med störst risk också prioriterar frågorna mest. Bygg, fastigheter och mode har både sociala och miljömässiga risker att hantera. För en advokatbyrå handlar det kanske mer om att ha schyssta arbetsvillkor och undvika utbrändhet för att kunna attrahera och behålla medarbetare, säger han.