Genomgång: Mer återbruk och enklare regler – här är förslagen till EU:s nya cirkulära plan

Cirkulär Ekonomi I de första svaren på EU-kommissionens öppna konsultation om en kommande Circular Economy Act vill aktörer se ett regelverk som prioriterar design för längre livslängd och reparation och återbruk framför ett ensidigt fokus på återvinning. Flera efterlyser också enklare regler och ekonomiska incitament. Bland förslagen finns även en rad nya och oväntade idéer.

Genomgång: Mer återbruk och enklare regler – här är förslagen till EU:s nya cirkulära plan

I skrivande stund har totalt 60 svar lämnats in till EU-kommissionens öppna konsultation kring det kommande lagpaketet Circular Economy Act. Bilden av vad aktörerna vill är tydlig: mer fokus på återbruk och lång livslängd, mindre byråkrati, starkare ekonomiska incitament och en större roll för offentlig upphandling. Många inspel betonar att återvinning hamnat i centrum på bekostnad av åtgärder högre upp i avfallshierarkin. Medborgare, företag och organisationer vill se krav på reparerbarhet, modulär design och standarder för demontering. Svenska Dustin Group föreslår lägre moms på begagnade och renoverade varor och stöd till reparationsinfrastruktur. Club of Rome vill gå längre och införa bindande mål för materialfotavtryck redan 2028.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Full tillgång till alla låsta artiklar
  • Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
  • Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant?

Regler som håller ihop

Flera aktörer upplever att EU:s regelverk är splittrat och svårt att tillämpa. Definitioner av avfall och biprodukter varierar mellan länder, och processen för ”end-of-waste” beskrivs som trög. Förslag finns om gemensamma EU-kriterier, ömsesidigt erkännande och snabbspår. Digitala produktpass lyfts som verktyg för spårbarhet och för att underlätta för återvinnare.

Att återbrukade eller återvunna material ofta är dyrare än nya lyfts som ett centralt hinder. Förslag är lägre moms på reparationer, högre avgifter för produkter som är svåra att reparera, och en grön skatteväxling som gynnar cirkulära material. Offentlig upphandling pekas ut som en motor – med krav på återbruk, återvunnet innehåll och livscykelkostnader.

Nya idéer tar plats

Bland svaren finns också flera förslag som sticker ut. Från Österrike kommer kravet på att infångad koldioxid ska erkännas som en sekundär råvara. Det skulle enligt förslagsställarna öppna för både kortlivade produkter, som ersätter fossila råvaror, och långlivade material som kan fungera som kolsänka.

En annan idé gäller tekniska glykoler som används i bland annat byggnader och fordon. Flera europeiska aktörer vill se EU-gemensamma standarder och incitament för regenererad glykol, som kan återanvändas i stället för att brännas och därmed minska utsläppen med upp till 80 procent.

Från förpackningsindustrin i Ungern kommer slutligen en mer drastisk tanke – att införa maxgränser för förpackningars vikt i relation till varans innehåll. Exempel som nämns är chokladkakor och drycker som säljs i förpackningar tyngre än själva produkten – något som enligt förslaget borde begränsas genom tydliga kvoter.

Branschvisa inspel

Textilsektorn vill se regler som gör det lättare att återvinna monomaterial och som bromsar snabbmode. Byggsektorn lyfter behovet av standarder för cirkulär design, demontering och återbruk. Livsmedelsföretaget Rebread vill ha klara regler för hur ”upcycled” ingredienser får användas och deklareras.

Fakta

Innovativa förslag sticker ut

– Infångad koldioxid som råvara: Österrikiska aktörer vill att infångad koldioxid ska klassas som sekundär råvara, både i kortlivade och långlivade produkter.

– Cirkularitet för glykoler: Flera europeiska företag vill se EU-standarder och skatteincitament för regenererad glykol, som kan minska utsläppen med upp till 80 procent.

– Självdeklarerat slutavfall: Förslag om att producenter själva ska kunna deklarera när avfall inte längre är avfall, under ansvar och med efterhandskontroller.

– Förpackningskvoter: Maxgränser för förpackningars vikt i relation till innehållet – till exempel att chokladförpackningar inte får väga mer än tio procent av varans vikt.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste