Inga produkter i varukorgen.
Studie: Gruvkompensation missar lokalsamhällets förluster
Utveckling Internationella standarder för gruvkompensation fångar inte hela bilden. En ny avhandling från Luleå tekniska universitet visar att lokalsamhällen i utvecklingsländer drabbas hårdare än vad dagens modeller räknar med – och att Världsbankens data ofta underskattar både kostnader och förluster.
Foto: Adobe Stock
Internationella riktlinjer för kompensation vid gruvprojekt tar inte hänsyn till hela spektrumet av de värdeförluster som lokalsamhällen drabbas av. Det visar en ny avhandling i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet. Studien ifrågasätter bland annat Världsbankens modell för att beräkna lönsamheten i gruvverksamhet och pekar på stora brister i både datagrund och kompensationsnivåer.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Världsbankens uppskattningar bygger ofta på aggregerad data för hela regioner, snarare än specifika gruvor. Det gör att de ekonomiska och ekologiska kostnaderna underskattas, säger José Ganhane, forskaren bakom avhandlingen, i en kommentar.
I sin studie har han analyserat kolgruvor i Moatize, Mocambique, och jämfört data från gruvföretag med motsvarande siffror från Världsbanken. Resultatet: stora avvikelser. José Ganhane menar att utvecklingsländer borde investera mer i lokal expertis för datainsamling och inte enbart förlita sig på internationella aktörer.
En central del i studien handlar om betalningsviljan hos lokalbefolkningen för att förbättra vattenförsörjning och återställa tidigare miljöer. Över 400 personer intervjuades och resultatet visar att människor i hög grad värderar det landskap och de levnadsförhållanden som fanns före gruvetableringen – trots att de formellt fått ekonomisk kompensation. Många upplever försämrad livskvalitet till följd av flytt till områden med sämre odlingsmöjligheter, förorenat vatten och längre avstånd till marknader.
– Det är en skillnad mellan ”hus” och ”hem”, säger José Ganhane, som understryker vikten av att kompensera också för icke-ekonomiska värden som kultur, sociala nätverk och närhet till naturresurser.
Han menar att även utvecklade gruvnationer, som till exempel Sverige, har anledning att reflektera över sina kompensationsmodeller. Även om Världsbankens data är mer tillförlitlig i rika länder, utgår de internationella standarderna från ett slags minimikrav – ett golv som bör kunna höjas.
– Om vi vill ha rättvisa kompensationer måste vi räkna in fler faktorer. De externa kostnaderna måste bli internaliserade i planeringen, avslutar han.
