7 av 10 vill lagstifta om mänskliga rättigheter

Frågorna ställdes på uppdrag av organisationerna Fairtrade Sverige och Amnesty International Sverige.

Hewan Temesghen, generalsekreterare för Fairtrade, är inte förvånad över att så många vill se lagstiftning.

– Det ligger i linje med min förhoppning om att människor vill handla på ett bra sätt och vara säkra på att det vi köper har producerats under schyssta villkor, säger hon till Miljö & Utveckling.

Agenda 2030 påverkar

Hon ser det också genom att ökningen av intresset för produkter med organisationens märke. Att frågan ligger i tiden beror, enligt henne, på att Agenda 2030 fört upp hållbarhetsfrågorna på dagordningen.

Nu verkar det också som att de som efterfrågar lagstiftning kan få som de vill. En lag för företags ansvar för mänskliga rättigheter diskuteras inom EU.

– EU-kommissionen har ju påbörjat arbetet med lagstiftningen, men ska det gå igenom, måste bland andra den svenska regeringen och svenska EU-parlamentarikerna vara drivande. Och nu får de veta att de har folket med sig, säger Hewan Temesghen.

Slut på slaveri

Hon menar att frivillighet inte räcker. Det har till exempel Amnestys granskning av hållbarhetsrapporter och mänskliga rättigheter visat. Där framgår att antalet företag som ens rapporterar om väsentliga risker har minskat.

– Med lagstiftning ger man företagen incitament för att verka så att de inte påverkar mänskliga rättigheter negativt. Det blir sundare konkurrens. Idag upplever de som vill göra rätt att de måste konkurrera med företag som till exempel ser mellan fingrarna på barnarbete. Och hur ska vi få ett slut på modernt slaveri, om det inte finns en lag som förpliktigar? säger Hewan Temesghen.