Uppdraget var att föreslå styrmedel för att fasa ut fossila bränslen i de sektorer som omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning, ESR. Omställningen ska bidra till Sveriges EU-åtaganden och det långsiktiga klimatmålet till 2045 och samtidigt vara kostnadseffektiv.

Utredningen bedömer att redan beslutade åtgärder inte räcker för att nå målen. En stor del av de kvarvarande ESR-utsläppen kommer från vägtransporter och arbetsmaskiner. För att minska utsläppen till 2030 föreslås bland annat en skärpt reduktionsplikt från 2028. På längre sikt pekas elektrifieringen ut som central. Andra förslag är högre skatt på bensin och diesel, lägre energiskatt på el och fortsatta stöd till elektrifiering.

En osäkerhet är möjligheten att köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder. Utredningens styrmedelsförslag är utformade för att Sverige ska kunna klara ESR-åtagandet genom egna utsläppsminskningar.

– Med befintlig politik ser Sverige inte ut att nå sina EU-åtaganden på klimatområdet till 2030. Därför behöver Sverige antingen köpa utsläppsutrymme från andra medlemsländer eller minska de inhemska utsläppen, främst från transportsektorn, säger han.

För det senare alternativet bedömer Svante Mandell att inblandningen av förnybart i drivmedlen behöver öka på kort sikt. På längre sikt förändras behovet när fordonsflottan elektrifieras.

– För att nå det nationella klimatpolitiska målet till 2045 är elektrifieringen av fordonsflottan central.

Föreslår åtgärder

Utredningen föreslår därför åtgärder för att påskynda elektrifieringen. Men enligt Svante Mandell räcker det inte att stödja själva inköpet av elfordon. Handeln med begagnade fordon har blivit allt mer internationell.

– Det finns skäl för subventioner till elfordon, särskilt på den tunga sidan. Men det måste samtidigt vara lönsamt att köra på el, snarare än på bensin eller diesel, för annars kommer de fordon som subventioneras in inte stanna i Sverige när de säljs på begagnatmarknaden.

Det är bakgrunden till att utredningen kombinerar stöd till elektrifiering med förslag som påverkar kostnaden för att köra på el respektive fossila drivmedel.

– Det betyder att det inte räcker att genomföra de förslag som stödjer elfordon – som förlängd premie till eldrivna lastbilar eller förstärkt elbilspremie. Dessa förslag måste kompletteras med höjda skatter på bensin och diesel så att priserna hamnar på motsvarande nivå som andra jämförbara EU-länder.

Miljö & Utvecklings enkät till riksdagspartierna visar samtidigt tydliga skillnader i synen på bland annat reduktionsplikten, drivmedelsskatterna och vilka styrmedel som bör prioriteras efter valet.

Så svarar partierna:

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet har ännu inte tagit ställning till alla delar av utredningen men delar slutsatsen att elektrifieringen behöver gå snabbare. Partiet är också positivt till förslag som ska minska utsläppen i Sverige utan att räkna med köp av utsläppsutrymme från andra länder.

V motsätter sig fortsatt skattesubvention för jordbruksdiesel och vill i stället kompensera lantbruket för en utfasning och öka stödet till en fossilfri omställning. Partiet vill också ha en bredare elbilspremie som når fler hushåll.

Reduktionsplikten bör enligt V höjas från dagens nivå, men inte åter få rollen som det avgörande styrmedlet för klimatmålen. Partiet vill samtidigt öka den svenska produktionen av hållbara fossilfria drivmedel.

Bland prioriteringarna finns en nationell kollektivtrafikbiljett, utbyggd kollektivtrafik, större Klimatkliv, ett avståndsbaserat reseavdrag, stöd till kommuner och regioner för transporteffektiva åtgärder samt högre skatt på bilar med mycket höga utsläpp. Drivmedelsskatt ses som ett viktigt men trubbigt styrmedel och bör enligt partiet kombineras med kompensation till särskilt bilberoende hushåll.

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna vill analysera utredningen vidare innan partiet tar ställning till förslagen, men är skeptiskt till högre skatter på bensin och diesel. Partiet hänvisar bland annat till kostnaderna för hushåll och företag och det säkerhetspolitiska läget.

KD vill att reduktionsplikten ska ligga på EU:s miniminivå. I stället vill partiet öka elektrifieringen av fordonsflottan, bygga ut mer planerbar fossilfri elproduktion och fortsätta effektivisera tillståndsprocesserna. KD lyfter också skogsbruk och ökad cirkularitet som delar av den fortsatta klimatpolitiken.

Centerpartiet

Centerpartiet vill se utredningen skickas på remiss och därefter gå vidare med förslag som bedöms effektiva och genomförbara. Partiet har ännu inte tagit ställning till samtliga förslag, men vill framför allt öka elektrifieringen och produktionen av rena biodrivmedel, snarare än höja skatter.

C vill också tidigarelägga Sveriges mål om nettonollutsläpp från 2045 till 2040. För att nå målen pekar partiet särskilt på behovet av minskade utsläpp från transportsektorn.

När det gäller reduktionsplikten vill C undvika nya tvära förändringar av nivåerna och i stället öka svensk produktion av biodrivmedel och försäljningen av höginblandade drivmedel. Bland prioriteringarna finns en bred elbilspremie, utökad klimatpremie för ellastbilar, mer laddinfrastruktur, differentierade trängsel- och parkeringsavgifter, stärkta elnät och ökad fossilfri elproduktion. Partiet vill också göra laddning mer tillgänglig för boende i lägenhet.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna motsätter sig höjd och förändrad reduktionsplikt samt högre drivmedelsskatter. Partiet stödjer däremot förslagen om att avskaffa pumplagen och den svenska dieselklassen samt statligt stöd för fortsatt tillgång till drivmedel i hela landet. SD vill att den svenska dieselklassen avskaffas snabbare än utredningen föreslår.

Partiet vill behålla dagens reduktionspliktsnivå och bedömer inte att klimatmålen till 2030 realistiskt kan nås utan konflikt med andra samhällsmål. SD ser inget stort behov av nya klimatpolitiska reformer nästa mandatperiod, men prioriterar sänkt elskatt för stärkt konkurrenskraft och ökad elektrifiering.

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna vill att utredningen skickas på remiss så att bland andra myndigheter, näringsliv och akademi kan granska förslagen innan partiet tar ställning till helheten.

S har inga förslag om höjd reduktionsplikt eller höjda drivmedelsskatter och hänvisar till risken för ökade kostnader för hushållen. På längre sikt anser partiet samtidigt att mer behöver göras för att elektrifiera transportsektorn och öka användningen av biodrivmedel.

Partiet lyfter sitt förslag om ”Sverigebränslet”, med större användning av svenska råvaror i drivmedel för den del av fordonsflottan som inte är elektrifierad. Nästa mandatperiod vill S bland annat stödja industrins omställning, bygga ut laddinfrastrukturen, ge fler stöd för köp eller leasing av elbil, bygga upp en svensk industri för förnybara drivmedel och rikta stöd till hushåll som behöver hjälp att ställa om.

Moderaterna

Moderaterna har ännu inget samlat beslut om utredningen, men säger att partiet inte vill höja drivmedelspriserna.

M ser elektrifieringen som huvudvägen för att minska transportsektorns utsläpp och är kritiskt till ytterligare höjningar av reduktionsplikten om de leder till högre drivmedelspriser. Eventuella förändringar av reduktionsplikten bör enligt partiet göras med hänsyn till kostnadseffektivitet och konsekvenser för landsbygden och transportsektorn.

Nästa mandatperiod vill M prioritera ny kärnkraft för stabil fossilfri el, mer laddinfrastruktur för lätta och tunga transporter samt fortsatt stöd till industrins omställning genom Klimatklivet och Industriklivet.

Miljöpartiet

Miljöpartiet välkomnar utredningen och bedömer att många av förslagen ligger i linje med partiets politik. MP motsätter sig i nuläget inget konkret förslag, men betonar att åtgärderna bör ses som en helhet och att enskilda delar inte bör plockas ut utan hänsyn till resten av paketet.

Partiet vill att reduktionsplikten ska spela en viktig roll och anser att det är ett av få styrmedel som kan ge tillräckligt stora utsläppsminskningar på kort tid. MP anser också att prissignaler behövs för att styra bort från fossila drivmedel.

Samtidigt vill partiet göra alternativen billigare genom stöd till köp och leasing av nya och begagnade elbilar. Nästa mandatperiod prioriterar MP bland annat elektrifiering av fordonsflottan, ett Sverigekort för billigare kollektivtrafik, investeringar i transportsektorn och industrin samt en klimatinvesteringsfond. Partiet vill också minska utsläppen och öka kolupptaget inom jord- och skogsbruk.

Liberalerna

Liberalerna vill gå vidare med de förslag som kan påskynda elektrifieringen och göra eldrivna alternativ billigare. Partiet lyfter bland annat sänkt energiskatt på el, en förstärkt elbilspremie och fortsatt stöd till ellastbilar.

L prioriterar sådana åtgärder framför styrmedel som främst höjer kostnaderna för bilister och ser elektrifieringen som den långsiktiga lösningen för transportsektorn. Fossilfria drivmedel behövs samtidigt för fordon som redan finns och sektorer som är svåra att elektrifiera, som flyg, sjöfart och tunga lastbilar. I stället för ökad tvångsinblandning vill partiet stimulera investeringar och konkurrens på biodrivmedelsmarknaden.

Nästa mandatperiod vill L bland annat sänka elskatten till EU:s lägstanivå, införa ett nationellt elektrifieringsmål, bredda elbilspremien, förlänga stödet till ellastbilar och förstärka stödet till laddinfrastruktur.