European Environmental Bureau, EEB, uppmanar EU att omsätta Ursula von der Leyens tal om tillståndet i unionen i konkreta åtgärder mot klimatförändringar, miljöförstöring och föroreningar. Organisationen vill bland annat se snabbare utbyggnad av förnybar energi och elektrifiering för att minska Europas beroende av importerade fossila bränslen. EEB framhåller också att utvecklingen av artificiell intelligens behöver ta hänsyn till energianvändning, vatten, mark och infrastruktur samt omfattas av relevanta miljökrav. Organisationen anser att natur och föroreningar fick begränsat utrymme i Ursula von der Leyens tal och varnar för att försvagade miljöskydd kan motverka EU klimatmål. EEB hänvisar dessutom till ett gemensamt upprop från över 200 organisationer och branschaktörer som vill minska Europas beroende av fossila bränslen.
Ändringar av vilka produkter som omfattas av EUDR
EU-kommissionen har ändrat produktförteckningen i avskogningsförordningen EUDR, vilket innebär att fler kaffe- och palmoljeprodukter omfattas samtidigt som bland annat läder från nötkreatur, sojabönor för utsäde och flera gummiprodukter undantas. Förordningen förtydligar också att många begagnade trävaror, vissa återvunna produkter, produktprover, testprodukter och förpackningar som följer med en annan vara inte omfattas. Företag behöver samtidigt kontrollera produkternas exakta tullklassificering, eftersom flera ändringar gäller specifika varukoder och vissa koder endast omfattas delvis. Den delegerade förordningen träder i kraft den 18 september 2026, medan EUDR:s krav börjar gälla den 30 december 2026 för stora och medelstora företag samt små företag inom träsektorn och den 30 juni 2027 för övriga mikro- och småföretag. Kaffeextrakt, fryst tunga från nötkreatur och flera nytillkomna palmoljederivat omfattas först från den 30 december 2027.
Läs hela genomgången
Ny lag om företagsansvar föreslås gälla från 2029
En statlig utredning föreslår en ny svensk lag som genomför EU:s CSDDD och kräver att de största företagen identifierar, förebygger och hanterar negativ påverkan på människor och miljö i den egna verksamheten och hos affärspartner. Lagen föreslås främst omfatta företag med fler än 5 000 anställda och en global nettoomsättning över 1,5 miljarder euro, vilket uppskattas motsvara 70–90 företag i Sverige. Företagen ska bland annat införa riskbaserad tillbörlig aktsamhet, följa upp leverantörer, ha klagomålsrutiner och vid behov vidta åtgärder mot affärspartner, vilket även kan innebära nya krav för mindre leverantörer. Kommerskollegium föreslås bli tillsynsmyndighet och ska kunna besluta om sanktionsavgifter på mellan 5 000 kronor och tre procent av företagets nettoomsättning. Huvuddelen av lagen föreslås träda i kraft den 26 juli 2029, medan krav på offentlig redogörelse införs stegvis från 2030 och förslaget ska nu beredas vidare innan regeringen eventuellt lämnar en proposition till riksdagen.
Läs hela genomgången
Parlamentet vill slopa nödbroms i CBAM
EU-parlamentets linje är att ta bort den föreslagna möjligheten att tillfälligt undanta varor från CBAM vid allvarliga och oförutsedda prisstörningar på EU-marknaden. Parlamentet vill samtidigt skärpa reglerna mot kringgående och utvidga systemet till fler produkter längre ned i värdekedjan. CBAM omfattar bland annat cement, järn och stål, aluminium, gödsel, el och vätgas och syftar till att motverka koldioxidläckage genom att prissätta utsläpp från importerade varor. Systemets definitiva fas började den första januari 2026. Nästa steg är förhandlingar mellan EU-parlamentet och rådet om den slutliga utformningen av reglerna.
EU vill ändra momsregler för cirkulära affärer
EU-kommissionen vill se över momsreglerna för att göra dem mer gynnsamma för återbruk och andra cirkulära affärsmodeller. Översynen omfattar bland annat beskattningen av begagnade varor och regler som kan göra det mer ekonomiskt fördelaktigt att förstöra osålda varor än att donera dem. Även momsavdrag för företagsbilar ingår i arbetet. En offentlig konsultation pågår till den fjärde november och en konsekvensanalys väntas bli klar i början av 2027. Analysen ska ligga till grund för ett kommande lagförslag som kopplas till EU planerade Circular Economy Act.
Gå till den öppna konsultationen
Vill styra mer ETS-pengar till industrin
Peter Liese, Europaparlamentets huvudförhandlare om reformen av EU utsläppshandelssystem ETS, föreslår att medlemsländerna ska använda 75 procent av intäkterna från systemet till utsläppsminskningar inom de industrier som omfattas. Förslaget syftar till att öka finansieringen av industrins klimatinvesteringar samtidigt som energiintensiva företag möter höga energi- och koldioxidkostnader. Peter Liese föreslår också att utsläppstaket inom ETS ska minska med 3,4 procent per år från 2031 och med 2,3 procent per år från 2036. Europaparlamentet och EU medlemsländer väntas fastställa sina förhandlingspositioner inför de fortsatta förhandlingarna om reformen.
Nya EU-regler för uttjänta bilar
EU nya regler för uttjänta fordon innebär att bilar som bedöms vara obrukbara eller i praktiken redan är skrot ska lämnas till återvinning. Äldre bilar, renoveringsobjekt och historiskt intressanta fordon omfattas inte av något generellt skrotningskrav. Medlemsländerna får samtidigt visst utrymme att bestämma hur undantagen ska tillämpas nationellt. Reglerna ska tillämpas fullt ut från den första september 2028.