5 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

EU-svepet EU-svepet Veckans viktigaste nyheter inom hållbarhetsområdet på EU-nivå. Läs mer om:
✔ Regeringen linjerar klimatmålen med EU
✔ EPP vill skjuta upp hållbarhetslagar med två år
✔ Sverige och Finland missar EU:s biodiversitetskrav
✔ Svenskt Näringsliv kräver tydligare vägledning för CSDDD
✔ Jessika Roswall fortsätter driva på PFAS-förbud

5 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda
Foto: EU-parlamentet

Regeringen vill linjera klimatmålen med EU

Regeringen och Sverigedemokraterna har gett miljömålsberedningen i uppdrag att se över Sveriges klimatmål för 2030 för att anpassa dem till EU:s strängare klimatlagstiftning. Enligt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) ska Sverige fortsatt vara ambitiöst, och det finns inget utrymme för att sänka klimatmålen.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Fokus ligger på målet för inrikes transporter, som idag kräver en utsläppsminskning på 70 procent jämfört med 2010. Pourmokhtari menar att detta mål har lett till att andra sektorer knappt behöver minska sina utsläpp för att nå EU:s mål inom den delade ansvarsfördelningen (ESR). Diskussionen har väckt oro bland företag och organisationer som vill behålla de nuvarande målen.

EPP vill skjuta upp hållbarhetslagar med två år

Partigruppen EPP i Europaparlamentet föreslår att hållbarhetsdirektiv som CSRD och CSDDD samt klimatåtgärden CBAM skjuts upp med minst två år. De uttrycker oro för att regleringarna skapar stora administrativa bördor, särskilt för små och medelstora företag. EPP vill dessutom begränsa lagstiftningen till företag med fler än 1000 anställda och minska rapporteringskraven för stora företag med 50 procent.

Gruppen förespråkar en bred översyn av regler som påverkar konkurrenskraft, inklusive AI-förordningen och GDPR, samt striktare tillämpning av principen ”en in, två ut”. De betonar vikten av ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft i en tid då Europa halkar efter USA och Kina. Förslaget har skapat debatt om balansen mellan klimatmål och ekonomisk tillväxt, med fortsatta diskussioner väntade.

Sverige och Finland missar EU:s biodiversitetskrav

En ny rapport från WWF visar att Sverige och Finland, som har Europas största andel återstående ur- och naturskogar, inte lever upp till EU:s krav på skydd enligt biodiversitetsstrategin och gröna given. Trots tidigare åtaganden fortsätter skog med höga naturvärden att avverkas, vilket WWF menar strider mot EU-regelverk och internationella konventioner.

WWF kritiserar regeringarna i båda länderna för att använda kryphål för att undvika vetenskapliga definitioner av skyddsvärd skog. Organisationen uppmanar EU-kommissionen att intensifiera övervakningen av hur Sverige och Finland efterlever skyddsbeslut.

Svenskt Näringsliv kräver tydligare vägledning för CSDDD

Svenskt Näringsliv lyfter vikten av praktiskt användbar vägledning för företagen i implementeringen av EU:s Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD). Maria Althin, jurist och expert på bolagsstyrning, betonar att vägledningen måste vara tydlig och flexibel för att företagen ska kunna uppfylla direktivets krav på att undvika negativa effekter på mänskliga rättigheter och miljö.

Organisationen har lämnat input till EU:s arbete med modellklausuler som ska användas vid tillämpning av direktivet. De framhåller att dessa klausuler inte får bli för omfattande eller komplicerade, eftersom det riskerar att skapa onödiga juridiska processer och minska fokus på hållbarhetsmålen. Svenskt Näringsliv poängterar behovet av balans mellan tydlighet och praktisk flexibilitet i EU:s framtida vägledning.

Jessika Roswall fortsätter driva på PFAS-förbud

EU planerar att föreslå ett förbud mot PFAS, de så kallade ”evighetskemikalierna”. Det blev i veckan tydligare efter besked från den svenske kommissionären Jessika Roswall till Reuters. ”Vi strävar efter ett förbud mot PFAS i konsumentprodukter. Det är viktigt för oss människor, för miljön och även för industrin, så att de vet hur de kan fasa ut PFAS,”säger hon till nyhetstjänsten.

Förslaget bygger på initiativ från Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Norge, som under två år drivit frågan om ett brett förbud inom EU. Ett beslut väntas tidigast nästa år, då diskussioner pågår om vilka undantag som kan bli aktuella. I dagsläget saknas ett generellt EU-förbud, men 2023 infördes restriktioner för 200 specifika PFAS-ämnen.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.